200 träd ska finnas "för alltid"

Exakt 200 gamla stadsträd i Linköping har utsetts till evighetsträd och fått en numrerad medalj. Tanken är att träden ska finnas kvar "för alltid", även som döda.

29 april 2015 16:45

I ekarnas stad, som Linköping gärna kallar sig, handlar majoriteten av evighetsträden om ekar även om det finns få kvar i den allra innersta stadskärnan. Efter ek följer de två akut och starkt hotade trädslagen alm och ask tillsammans med tall. Störst är dock en svartpoppel i Nykvarnsparken med en omkrets på 6,36 meter. Idén har hämtats från Lund och Göteborg, som använder samma symbol.

Skapa intresse för träd

– Syftet är att skapa intresse för gamla stadsträd och de värden som förknippas med dem. Därför har evighetsträd utsetts i alla stadsdelar. Utan det helhetsperspektivet hade bara ekar från Linköpings södra delar kvalificerat sig. Det hade blivit en för sned fördelning, säger kommunekolog Anders Jörneskog.

Sexton av de 69 ekarna som utsetts till evighetsträd finns i Skäggetorp. De sparades när stadsdelen kom till under miljonprogramsåren och står kvar i gamla hagmarker mellan Nygårdsvägen och de tegelvita flerbostadshusen.

– Dessa ekjättar är en rest av det gamla odlingslandskapet. Så här såg hela Östergötland ut för några hundra år sedan, säger Anders Jörneskog.

Viktiga för stadsbilden

Gamla träd är viktiga för stadsbilden, de har ett skönhetsvärde och fungerar som luftrenare men är också hemvist för sällsynta skalbaggar, lavar och trädsvampar. På ekarna i Skäggetorp finns flera rödlistade arter. Hoten mot stadsträden handlar både om klimatförändringar i ett större perspektiv och om förtätningar av staden, där beslut som fattas lokalt kan få negativa konsekvenser.

Är evighetsträden skyddade för alltid?

– Det här är inget skyddsinstitut som med säkerhet räddar dessa träd från alla framtida hot, men det är en viljeinriktning som visar vilka träd som är finast och bäst exponerade i varje stadsdel och därför bör bevaras.

Ibland har endast några träd på en plats stämplats, medan andra till synes lika skyddsvärda intill inte blivit det. Hur kommer det sig?

– Vi har haft tusentals träd att välja mellan och tvingats göra ett hårt urval. Alla har inte gått att få med bland de 200 utvalda.

Bevaras i evighet

Ekarna i Skäggetorp är exempel på en miljö där träden verkligen ska kunna finnas kvar för evigt, även som trädruiner. Av säkerhetsskäl kan det till slut bli aktuellt att lägga dem ned på marken, men här finns tillräckligt med utrymme för att klara det. Den stora almen intill stadsbiblioteket är också ett evighetsträd, men ett exempel där framtiden är osäker. Som flera andra stora almar i närheten har den drabbats av almsjuka.

– I ett första steg har hela kronan tagits bort i förhoppning om att almsjukan bara fanns i den och inte hade spridit sig till resten av trädet. Om så är fallet måste barken bort på samma sätt som skett med almar vid fängelsemuren. Som biolog vill jag gärna att den här almen står kvar även om den dör, säger Anders Jörneskog.

100 års leveranstid

Om det inte går att behålla döda evighetsträd i sin miljö är det sista steget att bevara resterna i en så kallad faunadepå, som bland annat finns i Tinnerö eklandskap. Genom att trädstammarna sparas har det insektsliv som finns i dem chans att leva vidare. Och när ett evighetsträd tas bort måste ett nytt utses i dess närhet. Det kan framöver bli en grannlaga uppgift då leveranstiden för ett evighetsträd är minst hundra år... Därför gäller det att vara rädd även om andra gamla stadsträd även om de inte har försetts med någon evighetsmedalj.

Värdefulla träd i tätorten

Att inventera och utse evighetsträd i Linköping har kostat cirka 120 000 kronor.

Det har ingått i ett par projekt för värdefulla tätortsnära träd för totalt 718 000 kronor.

Staten har bidraget med 244 000 kronor i så kallat Lona-bidrag (lokal naturvård).

Andra arbeten har gällt ekoxekomposter, en trädskötselfolder, veteranisering av ekar, mulmholkar och mikrobränning av tallar.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!