För Therese Mattsson handlar det om att säkra att Kustbevakningen kan hantera en ökande ärendemängd i kölvattnet av klimatförändringar, ökad sjötrafik, nya miljöhot och uppdrag som räddningstjänst och brottsbekämpning.

Vi ser att vi i dag har fartyg, flygplan och vi har materiel. Men vi behöver mer personal, säger Mattsson.
Vi kommer att behöva säga nej till att delta i insatser i ökad omfattning om vi inte får ett ökat anslag, tillägger hon.
Artikelbild

| Therese Mattsson, generaldirektör för Kustbevakningen, begär över 200 miljoner kronor för att rekrytera 100 nya medarbetare på tre år. Arkivbild

Ökad efterfrågan

För att hantera rekryteringsbehovet begär Kustbevakningen, som har brottats med personalbrist och ekonomiska underskott i flera års tid, att myndighetens budget utökas med 46 miljoner 2020, 69 miljoner 2021 och 94 miljoner 2022.

De 100 nya medarbetarna behövs utöver myndighetens kontinuerliga rekrytering, bland annat för att hantera vad som antas bli en ökad efterfrågan på samverkan från försvaret, polisen och tullen.

Vi ser att efterfrågan på våra resurser har ökat betydligt. Vi har ju till exempel deltagit i bekämpningen av sommarens skogsbränder, säger Mattsson.

Det mesta nationellt

Dessutom påverkas Kustbevakningen av ökad aktivitet vad gäller säkerhets- och migrationsinsatser vid EU:s yttre gräns inom EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå Frontex. Samtidigt antas verksamheten inom EU:s sjösäkerhetsbyrå Emsa och fiskerikontrollbyrån EFCA växa de närmaste åren.

Största delen kommer självklart att användas på nationell nivå, i svenska farvatten och i Östersjön. Men vi ser också att efterfrågan på våra resurser och medarbetare ökar internationellt. Då pratar vi om runt om i Europa, i Medelhavet till exempel.