Reseutgifter, bostadskostnader, förlorade arbetsinkomster… Snabbt drar kostnaderna iväg om 400 personer – 200 italienare från Cilento och 200 Malmöbor – ska byta bostadsort i tre månader.

Vi ersätter bara merkostnader, en typ av traktamente. Rent forskningsetiskt har vi inte rätt att betala folk för mycket, säger Olle Melander, överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och professor i internmedicin vid Lunds universitet, till TT.
Ett par miljoner kronor kostar det nog, men vi är ännu i planeringsstadiet av den tredje delstudien.

En av Olle Melanders teorier är att Medelhavskosten och livsstilen kan ha betydelse för att många blir riktigt gamla. Därför intresserar han sig särskilt för just den syditalienska regionen Cilento. I en sista delstudie planeras därför ett omfattande utbyte, så småningom kan 200 Malmöbor få styra kosan mot regionen söder om Neapel, omgiven av berg.

Befolkningsstatistiken från regionen visar att andelen 90-plussare i Cilento är högre än i Sverige, 1,5 procent jämfört med cirka 0,9 procent, och då är vi ett av de länder där man blir äldst, säger Olle Melander.

Andelen 90-plussare

Men han lutar sig inte längre mot sitt uttalande i pressmeddelandet, och i medier tidigare i veckan, om att Cilentobornas medellivslängd är betydligt längre än genomsnittet i Europa.

Sån data finns inte, och jag beklagar att jag talade om medellivslängd. I nuläget har jag bara befolkningsstatistik om andelen 90-plussare att utgå från, säger han.

Att låta folk räcka upp handen är ingen metod som forskarna ska anamma när Malmöborna ska utses.

I så fall skulle vi förmodligen få en övervikt av hälsomedvetna individer, de brukar gilla att vara med i sådana här studier. Då blir det ett skevt urval, vi vill ju ha en bra representativitet, säger Olle Melander och berättar att man ska använda sig av listor där slumpen får avgöra.

Fler 90-plussare

Genom att deltagarna äter värdfamiljers mat och lever som de normalt gör vill Olle Melander testa om vistelsen i Cilento kan förbättra riskprofilen i blod hos Malmöborna, och om italienarnas riskprofil försämras i Malmöbornas miljö. Kost och livsstilsfaktorer i de båda befolkningsgrupperna ska kartläggas i en första studie och såväl blodvärden som tarmflora ska sammanställas hos totalt 2 000 personer – och i en andra delstudie jämföras med data från utbytet samt prover som togs på delar av Malmöbefolkningen på 1990-talet, för att se om de som blir äldre i Malmö har liknande blodprofiler med människor som når en hög ålder i Cilento.

Men hur tydligt resultat kan man se efter tre månader?

På den korta tiden kan vi inte studera risken för cancer eller hjärtinfarkt, men vi kan se ändringar i blodprofiler, säger Olle Melander.
Men vi tror inte att alla skillnader i kost och metaboliter har med lång livstid att göra.

Inte färdigfinaniserat

Forskningen är ännu inte helt finansierad, jakten på mer pengar fortsätter.

Mätningarna i alla tre delstudierna är väldigt kostsamma. Men jag är ganska övertygad om att vi får full finansiering, säger Melander.

Medelhavskost lyfter Olle Melander fram som en av hypoteserna till att andelen människor som blir 90-plus i Cilento är högre en genomsnittet i Europa. Och den kosten har vissa likheter med den nordiska, förklarar nutritionisten Hanna Eneroth på Livsmedelsverket.

Men det vi äter rent allmänt i Sverige kan man sällan kalla nordisk kost, utan det handlar snarare om hur vi skulle kunna äta väldigt bra med de livsmedel vi har här. Nyttigt kostmönster finns både i nordisk kost och i Medelhavskosten, säger hon.

Den som vill bygga upp en nordisk variant av Medelhavskosten kan till exempel välja rapsolja i stället för olivolja.

Men den karaktäriseras också av bär, fullkornsprodukter, frukt, grönsaker, fisk och magra mjölkprodukter.