Tillsammans med forskarkollegan Syukuro Manabe är hon i Sverige för att ta emot Crafoordpriset i geovetenskaper.

Hon tar avstamp i läkningen av ozonhålet över Antarktis, som hon själv bidragit till genom sin forskning kring freoners skadliga inverkan på ozonlagret. Med gemensamma krafter lyckades världens politiker stoppa tillverkningen av freoner. Nu väntas ozonhålet vara helt borta år 2060.

Det vi kan lära oss av detta är att globala överenskommelser är möjliga och att de är effektiva, säger Susan Solomon.
Artikelbild

| "Det finns många skeptiker, en del av dem är väldigt intelligenta och kunniga, men de har inte gjort sin hemläxa", säger Syukuro Manabe, atmosfärfysiker och Crafoordprismottagare.

"Kommunicera tydligt"

En annan lärdom är att forskare ska kommunicera med allmänheten så klart och tydligt som det bara går. Budskapet om att freoner från till exempel kylskåp och luftkonditioneringsanläggningar skapade ett farligt hål i ozonlagret gick att nå ut med.

Klimatfrågan är på många sätt svårare, anser hon, framför allt eftersom den globala uppvärmningen är mycket dyrare att göra någonting åt.

Men till alla skeptiker säger Syukuro Manabe och Susan Solomon att det är ett vetenskapligt bevisat faktum att människans utsläpp av växthusgaser bidrar till den globala uppvärmningen.

Artikelbild

| Susan Solomon och Syukuro Manabe är i Sverige för att ta emot 2018 års Crafoordpris i geovetenskaper.

Det finns många skeptiker, en del av dem är väldigt intelligenta och kunniga, men de har inte gjort sin hemläxa. Det läser inte stora delar av litteraturen och de förstår inte hur väl modellerna har bekräftats i observationer, säger Japanfödde Manabe.

Han tillägger att många "tror vad de vill tro".

Det som gör det så svårt är att utsläpp av växthusgaser är inbakade i hela vår livsstil och ekonomi, konstaterar Solomon. Hon påminner om att den livsstilen – med bilar, hushållsmaskiner, luftkonditionering och andra liknande produkter – är något som även människor i fattigare delar av världen eftersträvar och att de förtjänar ett bättre liv, som förutsätter större energianvändning.

Som en etiopisk by

Genomsnittssvensken kan visserligen vara stolt över att släppa ut bara en fjärdedel så mycket koldioxid per år som genomsnittsamerikanen. Men fortfarande släpper varje svensk ut lika mycket som 40 etiopier.

Var och en av er släpper ut lika mycket som en mindre etiopisk by. Vi amerikaner släpper ut som en stor etiopisk by, säger Susan Solomon.

Trots allt är hon optimist, tack vare den tekniska utvecklingen. Hon pekar på eldrivna fordon och förnybar energi – utvecklingen går snabbt, men måste gå ännu snabbare.

Jag är mer optimistisk än vad jag har varit på länge, trots den politiska förvirringen, säger Solomon.