Det var i måndags som kommunen införde nya rutiner för besökare till kommunhuset. Den som vill träffa en tjänsteman måste precis som tidigare gå via kommunens reception. Skillnaden är att besökare nu måste fylla i sina namn och vem de ska besöka. Med påskriften följer en numrerad besöksbricka.

– Det är bra för oss att ha koll på vilka vi har i huset, säger kommunens informationschef Helen Stenberg som ansvarar för kommunens reception.

Hon pekar på två skäl. Dels att andra, däribland Region Östergötland, registrerar besökare. Dels att det har med säkerhet att göra.

– Ja, om det skulle börja brinna. Då vet vi vilka som finns i huset.

När Corren besökte kommunhuset under både måndag och tisdag låg dagslistor över besökare fullt synliga på disken i receptionen. Besökare kan ta del av vilka andra som besökt kommunhuset och vem de träffat.

Helen Stenberg säger till Corren att hon inte ser något problem i det. Listorna är till även för besökarnas säkerhet, uppger hon.

Men det finns problem med att registrera besökare. Statsvetare Jan Turvall vid Göteborgs universitet är mycket tydlig:

– Så får man inte göra, säger han och menar att förfarandet strider mot den grundlagsskyddade offentlighetslagstiftningen.

Den ger vem som helst rätt att anonymt och utan att uppge syfte, ta del av allmänna offentliga handlingar.

– Kommuner får ha vakter och ha spärrar som låter tjänstemän hämta och lämna besökare, men man får inte registrera människor så här.

Gäller det även om dem på listorna kanske inte besöker kommunen för att begära ut handlingar?

– Ja.

Jan Turvall pekar på risken att någon skulle granska listorna i syfte att undersöka vem som begärt handlingar. Han kritiserar också kommunen för att låta listorna ligga framme för allmän beskådan.

Correns chefredaktör och publisher Anna Lindberg reagerar också på registreringen och menar att den försvårar den journalistiska bevakningen av kommunen.

– Det blir problematiskt utifrån att vi bedriver journalistik. Vi ska kunna träffa människor utan att någon kan efterforska källor.

Hon säger vidare:

– Det är inte ett steg mot större öppenhet, utan snarare ett steg mot slutenhet och kontroll.

Helen Stenberg säger sig inte ha reflekterat över om de nya rutinerna kan strida mot lagstiftningen.

– Det är nytt för oss. Det är inte säkert att detta systemet är det bästa. Vi får se över detta och utvärdera vartefter.

Hon håller fast vid att ingen kommer kunna komma förbi receptionen utan att registrera sig.

Hur tänker ni göra med de som vill begära ut handlingar anonymt?

– Vill man det så får man prata med den som sitter i receptionen och be den ringa efter någon tjänsteman. Man får lösa det i receptionen.

I Oskarshamns kommun infördes en liknande registrering under 2013. Lena Andersson som är avdelningschef på kommunens servicekontor berättar att registerkravet väckte opinion, både politiskt och från media.

– Det var mycket diskussioner och det ledde till att man plockade bort namnlistorna.

Kommunen frångick namnkravet, men behöll besöksbrickorna. Den tjänsteman som tar emot besökare ser också till att dessa lämnar stadshuset.

– I första hand handlar det om säkerhet och att veta hur många gäster vi har i huset, inte vilka.

Det finns fler tveksamheter kring de registerlistor som Åtvidabergs kommun nu upprättar. Det rör frågan om dess offentlighet och lagring, men även om de kan komma att användas för olagliga efterforskningar för att se om tjänstemän eventuellt använt sig av meddelarfriheten.

Tf kommunchef Robert Bredberg uppger att kommunens egna utredningar i frågan gett klartecken och att man vägt in risk för brand, hot och våld mot tjänstemän.

– Vi vill ha koll på vilka som är i huset, säger han och menar att det finns olika sätt att lösa situationer med eventuella anonyma personer som söker handlingar.

– Det är tidigt att utvärdera detta, men vi kommer säkert att putsa på systemet.

Tror du att kommunen kommer införa registrering för besökare i andra kommunala fastigheter, som till exempel sporthall, bibliotek, skolor, Mässen?

- Nej. Det är mera adekvat i kommunhuset.