EU behöver ta ledningen. Det här är det enda sättet för EU att vara trovärdigt, säger Arias Cañete när han inleder de 28 EU-ländernas klimatministermöte i Bryssel.

Även Frankrikes miljöminister Ségolène Royal tar upp samma tema.

Det här är viktigt för trovärdigheten i utsläppshandeln. Industrin behöver få en tydlig miljösignal, säger Royal.

Gemensamt förslag

Samtidigt bekräftar hon att Frankrike, Sverige, Nederländerna och Luxemburg i ett gemensamt förslag vill få övriga länder att gå med på att de utsläppsrätter som legat outnyttjade i den så kallade marknadsstabilitetsreserven ska slopas automatiskt efter fem år.

Vi är väldigt glada att vi har kommit så här långt och att det finns ett växande stöd för det här förslaget. Sedan ska man inte uttala sig på förhand innan vi ser vart vi kommer. Men det är helt klart ett förslag som har hyfsat starkt stöd och något som vi kommer att kunna förhandla om utifrån förslag som finns på andra sidan, sade Sveriges klimatminister Isabella Lövin (MP) på en pressträff i Bryssel i går.

Kamp om procenten

Reserven är bara en del i ett komplicerat system där det gäller att hitta rätt balans mellan fria och utauktionerade utsläppsrätter och vilka företag, industrier och verksamheter som ska kunna gynnas av moderniserings- och innovationsfonder.

En av striderna står kring den så kallade "linjära reduktionsfaktorn" - det vill säga hur mycket antalet utsläppsrättigheter ska minskas varje år från 2021.

Isabella Lövin betonar i sitt inlägg inför kollegorna att en översyn behövs. Hennes nederländska kollega Sharon Dijksma säger rent ut att reduktionsfaktorn måste höjas.

2,2 procent räcker inte. Vi behöver gå upp till 2,4, säger Dijksma.

Kräver mer

EU-kommissionen och EU-parlamentet har fastnat för en minskning med 2,2 procent, även om parlamentets miljöutskott tidigare nådde enighet kring 2,4 procent.

Dijksma varnar för att hon kräver mer än det som ligger på bordet just nu för att säga ja.

Om det här förslaget inte ändras kommer mitt land att rösta emot. Och jag är säker på att flera andra kommer att göra likadant, säger Dijksma.

Vill nå kompromiss

EU-ländernas mål i dag är att nå en uppgörelse som sedan kan kompromissas ihop med det som EU-parlamentet för sin del slog fast för knappt två veckor sedan.

Samtidigt är trycket hårt även från andra sidan, med flera länder som anser att EU inte får gå för fort fram.

I dagens inledande diskussion har framför allt Ungern och Bulgarien markerat sitt missnöje med alltför hårda klimatkrav. Polens miljöminister Jan Szyszko betonar för sin del att hans lands totala utsläpp inte är så stora.

Det är sant att vi är starkt kopplade till kol, men våra utsläpp per capita ligger under genomsnittet, säger Szyszko.

Ordförandelandet Malta ska nu försöka medla fram en lösning.

Vi måste arbeta vidare. Ordförandeskapet kommer att arbeta fram en kompromiss och presentera den vid lunchtid, säger Maltas miljöminister José Herrera - och uppmanar samtidigt sina kollegor att utnyttja dagen till att nå en uppgörelse.
Carpe diem! säger Herrera.

Stärkta av Trump

Klimatförändringsskeptikerna har stärkts av Donald Trumps tillträde som president i USA, med varma ord om gamla traditionella energiformer som olja och kol. Isabella Lövin märker tydligt av en ändrad inställning.

Det har ändrats lite tongångar, både i rådet (bland EU:s medlemsländer) och i (EU-)parlamentet efter det amerikanska valet. Men här är ju vår övertygelse att vi måste visa ännu mer ambition och stadigt ledarskap i ljuset av de tveksamheter och tvivel som finns kring den amerikanska klimatpolitiken framöver, sade Isabella Lövin inför mötet i Bryssel.