Inget genombrott vid möte om Iranavtalet

Länderna som försöker rädda det döende internationella kärnenergiavtalet med Iran har träffats i Wien — men Iran är pessimistiskt efteråt.

Det var ett steg framåt, men det är fortfarande inte tillräckligt och uppnår inte Irans förväntningar, säger landets biträdande utrikesminister Abbas Araqchi.

28 juni 2019 16:18

Medan mörka moln tornar upp sig i konflikten mellan USA och Iran träffades företrädare för de länder som ännu håller fast vid kärnenergiavtalet (JCPOA) från 2015 – Iran, Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och Tyskland.

USA lämnade JCPOA i fjol och har återinfört ekonomiska sanktioner mot Iran. Teheran anser att de europeiska länderna bör göra mer för att rädda avtalet, och har i sin tur nyligen meddelat att landet är på väg att anrika mer än de 300 kilo uran som avtalet tillåter.

Iran har också klargjort att JCPOA:s tak om 3,67 procents anrikning av uranet ska överskridas. Runt 90 procent krävs för att användas till kärnvapen.

Europeiska länder har manat Teheran att fortsätta följa avtalet, som gav utländsk insyn för att säkra att Iran inte utvecklar kärnvapen i utbyte mot slopade sanktioner.

"Köpa olja"

Ett av USA:s mål med sanktionerna och de tunga påtryckningarna mot andra länder är att minska den iranska oljeexporten till noll.

Abbas Araqchi anser alltså att mötet inte kom fram till något genombrott. Han säger att Instex, den europeiska betalningsmekanism med Iran som skapats för att handel ska kunna fortgå, har börjat fungera – men att det ändå är otillräckligt eftersom de europeiska länderna inte köper iransk olja.

För att Instex ska vara av nytta för Iran behöver européer köpa olja eller överväga krediter för denna mekanism, annars är inte Instex vad de eller vi förväntat oss, säger Abbas Araqchi.

Han tillägger att han ska rapportera tillbaka till Teheran och att "det slutliga beslutet blir upp till Teheran att ta".

Samtidigt säger Abbas Araqchi att de sex länderna ska återuppta samtalen om JCPOA "mycket snart".

"Accepterar inte"

Men Kina slår fast att landet ska trotsa Washingtons önskemål och fortsätta att importera iransk olja.

För oss är energisäkerhet viktigt och oljeimporten är viktig för Kinas energisäkerhet och även för vårt folks försörjning, säger Fu Cong, chef för det kinesiska utrikesdepartementets avdelning för internationell vapenkontroll.
Vi accepterar inte denna så kallade nollpolitik från USA, fortsätter han.

Hans uttalande kommer dagen innan Kinas president Xi Jinping ska träffa USA:s president Donald Trump i samband med G20-mötet i Japan för att bland annat prata om handelsbråket mellan länderna.

Klagat i säkerhetsrådet

Iran har också lämnat in ett formellt klagomål mot USA till FN:s säkerhetsråd om att iranskt luftrum kränktes när en amerikansk drönare sköts ned i förra veckan, rapporterar den halvofficiella nyhetsbyrån Tasnim.

Klagomålet slår fast att Teheran förbehåller sig rätten att svara bestämt om USA upprepar överträdelsen, säger Gholamhossein Dehghani, Irans biträdande utrikesminister enligt Tasnim.

USA har sagt att drönaren var i internationellt luftrum när den sköts ned medan Teheran har fortsatt hävda motsatsen.

Nedskjutningen var nära att utlösa en amerikansk militär attack mot Iran.

Bakgrund: Upptrappning mellan USA och Iran

USA och Iran har inga formella diplomatiska relationer sedan den islamiska revolutionen 1979, då den USA-vänlige shahen ersattes av den religiöse ledaren Ruholla Khomeini. Men tonläget länderna emellan har höjts under senare tid.

I maj 2018 fullföljde USA:s president Donald Trump sitt vallöfte om att lämna Iranavtalet, den överenskommelse om hävda sanktioner i utbyte mot att Iran skalade ned sitt kärnenergiprogram som Trumps föregångare Barack Obama såg som en av sina största utrikespolitiska bedrifter.

Sedan dess har USA infört omfattande sanktioner mot Iran samt försökt sätta press på dess handelspartners.

Temperaturen steg ytterligare när USA i april terrorstämplade Irans revolutionsgarde, en parallellorganisation till landets armé.

Den 12 maj saboterades fyra oljetankrar i Persiska viken. USA:s nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton lade skulden på Iran, som kategoriskt förnekade inblandning. Den 13 juni saboterades ytterligare två tankrar i Omanbukten. Återigen anklagade USA Iran, som även denna gång nekade.

Trump har uttryckligen sagt att han inte vill ha krig. Men vid sidan av vapenskramlet har även de verbala angreppen blivit allt mer hätska. I maj skrev Trump på Twitter: "Om Iran vill bråka så kommer det att bli det officiella slutet för Iran." I juni kallade Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei Trump "inte värdig" att kommunicera med.

I förra veckan beordrade Trump ett flyganfall mot iranska mål som svar på den iranska nedskjutningen av en obemannad amerikansk drönare. Innan attacken hann genomföras blåste han dock av operationen, enligt egen utsago sedan han fått veta att omkring 150 personer skulle kunna dö.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
TT-Reuters-AFP