Ingves: Nollränta är ingen åtstramning

Riksbanken har satt punkt för nästan fem år med minusränta. Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till noll procent. Men detta är ingen åtstramning, enligt riksbankschefen Stefan Ingves.

Det är fortfarande en mycket låg ränta, säger han.

19 december 2019 09:34

Justerat för inflationen innebär nollräntan i runda slängar en realränta på minus 2 procent. Mer stimulans ser inte ut att behövas i nuläget, enligt Stefan Ingves.

Detta är en god utsiktspunkt när det gäller att fundera på vad man ska göra härnäst, säger han om nollräntan.

Omstridd räntehöjning

Räntehöjningen var omstridd. Men då Riksbanken så tydligt flaggat för en höjning var det ingen som blev överraskad. Varken marknadsräntor eller den svenska kronan rörde sig nämnvärt efter räntebeskedet.

Det har gått nästan fem år sedan Riksbanken i februari 2015 första gången drog ned styrräntan på minus. Det gjordes sedan först centralbankerna i Danmark sedan i Schweiz och slutligen även Europeiska centralbanken (ECB) också tagit klivet ned under nollstrecket.

Med torsdagens höjning blir Riksbanken först i världen med att överge minusränta.

Steget upp från minus tas av en oenig direktion i Riksbanken. Två av sex medlemmar reserverade sig mot höjningen, varav en var den nyinvalda direktionsmedlemmen vice riksbankschef Anna Breman, tidigare chefsekonom på Swedbank.

Beslut ska fattas ändå och vi har en solid majoritet för vårt beslut, säger Stefan Ingves.

Många ekonomer ser höjningen som svår att förstå då den kommer i ett läge där konjunkturen är på väg ned, med stigande arbetslöshet. Dessutom är både inflationen och inflationsförväntningarna under Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

"Lagom och lämpligt"

Stefan Ingves avfärdar denna kritik.

Vi har fortfarande under hela den här perioden vi ser framför oss en väldigt, väldigt expansiv penningpolitik, säger han.
Det är lagom och lämpligt att lämna minusräntevärlden efter fem år, tillägger han.

Han väjer även från påståenden om att det finns andra motiv än inflationsmålet bakom räntehöjningen.

Det finns en diskussion i internationella sammanhang om detta. För vår del är det klart glädjande att vi inte behöver vara kvar i ett minusräntevärlden längre än så här.

Ur ett strikt nationalekonomiskt perspektiv spelar det inte någon avgörande roll om räntan är positiv, på noll eller negativ, enligt Ingves. Och Riksbankens tröskel för en sänkning och en höjning av räntan från nolläget är fortfarande lika stor – räntebesluten avgörs i slutändan av inflation och konjunktur, enligt Ingves.

Men sedan kommer man aldrig ifrån att minusräntan för många människor ter sig väldigt, väldigt konstigt. Och i det avseendet är det en slags bonus att vi kan hamna på noll och inte är kvar på minus, tillägger han.

"Synnerligen god utveckling"

Det är för tidigt att göra bokslut över minusräntans eventuella avigsidor, enligt Ingves. I stället väljer han att lyfta fram att den historiska femårsperioden med styrränta på minus och Riksbankens program för stödköp av statsobligationer har haft avsedd effekt.

Inflationen har enligt Ingves, bortsett från den dipp som infann sig under sommaren och hösten i år, sedan en tid legat kring Riksbankens mål.

Samtidigt har arbetslösheten fallit under en stor del av den här perioden och vi har haft en synnerligen god ekonomisk utveckling i svensk ekonomi, säger han.

Bolånetagare kan enligt Riksbankens räntebana nu räkna med noll i styrränta i minst två år framöver, det vill säga fortsatt historiskt låga boräntor. Längre fram väntar dock "betydligt högre nominella räntor", varnar Ingves:

På längre sikt kommer räntorna att stiga. Att tänka sig att man i evighet ska ligga på nollränta verkar ganska osannolikt.
Fakta: Riksbanken först att överge minusräntan

Riksbanken sticker ut som en av fem centralbanker i västvärlden som vid sidan av omfattande stödköp av obligationer har använt minusränta som ett penningpolitiskt verktyg.

Den danska centralbanken drog ned styrräntan till minus redan sommaren 2012. Europeiska centralbanken (ECB) och Schweiz centralbank följde efter 2014.

Riksbankens reporänta sänktes till minus i februari 2015, då den sänktes till minus 0,10 procent. Detta följdes av ett års räntesänkningar ned till den historiska bottennivån på minus 0,50 procent.

I januari 2016 tog den japanska centralbanken rygg på de europeiska kollegorna och drog ned sin styrränta på minus.

Riksbanken började vändningen upp mot nollränta för i dagarna ett år sedan, med en räntehöjning till minus 0,25 procent. Med ännu en höjning är nu reporäntan uppe på noll och enligt Riksbankens ränteprognos ska den ligga kvar där under flera år.


Fakta: Inflation och förväntningar under inflationsmålet

I november steg den så kallade KPIF-inflationen i Sverige till 1,7 procent, vilket kan jämföras med 1,5 procent i oktober. Novemberinflationen låg därmed i linje med Riksbankens prognos och var något högre än vad de flesta bedömare räknat med.

Men det är fortfarande en bit upp till Riksbankens inflationsmål, som är att hålla den så kallade KPIF-inflationen kring 2 procent per år.

En annan viktig indikator för Riksbankens penningpolitiska beslut är inflationsförväntningarna. Enligt en färsk mätning från Kantar Sifo Prospera sjönk inflationsförväntningarna till 1,6 procent på tolv månaders sikt i december, ned från 1,7 procent i september.

På fem års sikt ligger enligt mätningen inflationsförväntningarna på 1,8 procent enligt decembermätningen, mot 1,9 procent i september.

Källor: Kantar Sifo Prospera, Riksbanken, Statistiska centralbyrån

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Joakim Goksör/TT