Högstadiekillar knappar in på tjejers betyg

Grattis, killar! Ni ser ut att ha knappat in på tjejernas försprång i skolan. Det syns i att en högre andel niondeklassare blev behöriga till gymnasieskolan i år.

Det är flera års tålmodigt arbete som ligger bakom trendbrottet, enligt Skolverkets generaldirektör.

27 september 2018 08:35

Åren 2013–2017 sjönk andelen niondeklassare som blev behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Men i år blev 84,4 procent behöriga, en förbättring med 1,9 procentenheter sedan 2017, visar Skolverkets statistik.

Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, säger att det är ett långt och tålmodigt arbete i skolan som nu ger utslag.

Man skulle kunna säga att vi har tjatat hål i huvudet på alla att man ska jobba långsiktigt med några få saker som har betydelse. Och jag tror att skolorna blivit bättre på att systematiskt följa upp elevernas resultat. Det finns också en omfattande politisk vilja att stödja skolor, inte minst skolor som har svårt att lyckas med sitt uppdrag. Vi kan anta att det börjar ge effekt.

Inget överbetyg

Han tror inte att förbättringen bottnar i betygsinflation, alltså att lärarna skulle ha satt för generösa betyg.

Definitivt inte. Det förekommer nog på enskilda skolor, men inte på nationell nivå. Nästan alla lärare har ju varit indragna i mattelyft och läslyft och har nog aldrig varit så förankrade i sitt uppdrag som nu, säger Peter Fredriksson.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) säger att trendbrottet bekräftar det som visats i Pisa och andra internationella kunskapsmätningar – svenska elever presterar bättre.

Detta visar att när vi investerar så att lärarna får mer tid med eleverna ger det resultat, säger han.

Eget ansvar

Framför allt är det killarna som ryckt framåt, även om tjejerna fortfarande har en högre andel behöriga.

Jag skulle tro att man fått fler pojkar att anstränga sig, att förstå att skolan är viktig. Kanske har också en förändrad undervisning spelat in. Under en lång tid har eleverna i stor utsträckning fått ta eget ansvar och arbeta självständigt, vilket inte gynnar pojkar. De, och alla elever, gynnas av en mer lärarledd undervisning, säger Peter Fredriksson.

Men statistiken visar också att elevernas bakgrund fortsatt slår igenom i skolresultaten. Bland dem med högutbildade föräldrar klarade 93,5 procent behörighetskraven, bland elever vars föräldrar har som högst gymnasieutbildning var andelen 78,1 procent.

Ingen ursäkt

På liknande sätt är invandrade elever till lägre andel behöriga än svenskfödda. Detta gäller av naturliga skäl nyanlända elever, men även elever som kom till Sverige som små barn är i lägre grad behöriga än svenskfödda barn.

Det finns ingen ursäkt för att inte göra något åt de stora skillnaderna mellan elevgrupper. Det skolan bör göra framför allt är att jobba med elevernas motivation, ha höga förväntningar på dem och se till att ha skickliga, kompetenta lärare, säger Peter Fredriksson.

Enligt Gustav Fridolin måste staten fortsätta att rikta resurser till de mest behövande skolorna.

Ojämlikheten är den dånande varningsklockan för svensk skola. Ska vi ha fortsatt förbättrade kunskapsresultat måste vi bryta ojämlikheten och fortsätta att satsa på de skolor och elever som har det tuffast. Staten måste kunna gripa in mer aktivt i de skolor där eleverna inte får med sig de kunskaper de behöver, säger Gustav Fridolin.
Fakta: Behörighet och meritvärde

Andel elever (i procent) som var behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram 2015–2017, samt genomsnittligt meritvärde (16 ämnen):

ÅrTotaltFlickorPojkarGenomsnittligt meritvärde
201387,689,086,3213,1
201486,988,385,5214,8
201585,687,383,9217,1
201683,187,779,0216,3
201782,586,479,2215,7
201884,486,782,3220,8

Behörighetsreglerna skärptes 2011. Betygssyskalan ändrades 2013, till A-F.

Källa: Skolverket


Fakta: Vad menas med behörighet?

Niondeklassare måste ha godkända betyg i ett visst antal ämnen i slutbetyget för att få börja på ett nationellt gymnasieprogram.

Kraven är högre satta för de högskoleförberedande programmen.

För alla krävs godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska.

Utöver det gäller:

Yrkesprogram: godkända betyg i ytterligare fem ämnen.

Estetiska programmet: godkända betyg i ytterligare nio ämnen.

Ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen: godkända betyg i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap samt ytterligare fem ämnen.

Naturvetenskaps- och teknikprogrammen: godkända betyg i biologi, fysik och kemi och ytterligare sex ämnen.

De behörighetssiffror som redovisats i artikeln gäller de lägst satta kraven, alltså behörighet till yrkesprogram.

I år var alltså 84,4 procent behöriga till yrkesprogram, medan 83,5 procent var behöriga till det estetiska programmet, 81,9 procent var behöriga till ekonom-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen. 81,0 procent var behöriga till teknik- och naturvetenskapsprogrammen.

Källa: Skolverket

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Anna Lena Wallström/TT