Den årliga nationella sjukvårdsbarometern ska fånga befolkningens syn på svensk hälso- och sjukvård. 41 000 personer har svarat på enkäten, som beskrivs som en viktig del av underlaget för det förbättringsarbete som sjukvården behöver gå igenom, både lokalt och nationellt.

Det är ett jätteviktigt underlag för oss när vi ska fortsätta utveckla sjukvården. Sjukvården är en förtroendebransch, säger Anders Henriksson (S), förste vice ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regionstyrelsens ordförande i Region Kalmar.

Men resultatet i undersökningen från 2018 är till stor del ingen munter läsning och siffrorna viker neråt på flera områden jämfört med 2017. Den mest centrala frågan, andelen personer som svarar att de har tillgång till den vård de behöver, minskar med 3 procentenheter till 81 procent.

Vi måste ta det på allvar och korta köerna och se hur vården kan vara så nära patienterna som möjligt, säger Henriksson.

Regionala skillnader

Vad gäller förtroendet för vården så säger sex av tio, eller 61 procent, att de har ganska eller mycket stort förtroende för vården nationellt. Det är en siffra som ligger på samma nivå som 2017. 39 procent svarar att de inte vet, eller har ganska litet eller mycket litet förtroende för vården.

Samtidigt är skillnaderna stora mellan olika delar av landet och det tycks finnas ett geografiskt mönster. Störst förtroende har regioner som Jönköping och Kalmar, med 74 respektive 72 procent, medan minst har två regioner i norra Sverige, Västernorrland och Norrbotten, med 51 respektive 54 procent. De skiljer sig alla signifikant från rikssnittet.

Jag tror man har större bemanningsutmaningar i norra Sverige och svårt att rekrytera till primärvården. Jag tror att det landar i att förutsättningarna ser olika ut, säger Henriksson.

Missnöjda med väntan

Samtidigt som förtroendet nationellt är oförändrat så sjunker förtroendet för sjukhus och hälso- och vårdcentraler med 2 procentenheter hos båda inrättningarna, till 67 för sjukhus 58 procent för vårdcentraler.

Vad gäller väntetider så anser mindre än hälften av de svarande, 45 procent, att väntetiderna till besök och behandling på sjukhus i den egna regionen är rimliga – en nedgång med 5 procentenheter sedan förra mätningen. Minst nöjda är människor i region Västra Götaland och mest nöjda är människor återigen i Jönköping och Kalmar.

Andelen som anser att väntetiderna är rimliga på vårdcentraler har också minskat, från 63 procent 2017 till 58 procent 2018.

Jag tror att det har en koppling till tillgängligheten. Och därför är det så centralt att man kortar köer och anpassar vården ännu bättre efter patienternas behov, säger Henriksson.

Åldrande befolkning

I takt med att Sveriges befolkning i snitt blir äldre kommer även högre krav att ställas på vården. Henriksson är övertygad om att man kommer klara trycket och han beskriver utvecklingen på vårdområdet nu som spännande, särskilt vad gäller tekniska framsteg.

Det innebär till exempel för mig som patient att jag ska kunna boka mina tider, följa min vård, ha mina journaler tillgängliga på ett bra sätt och ha hela vården närmare mig. Med ny teknik kan vi se till att du som patient får mer behandling direkt i hemmet. Det finns jättespännande möjligheter att moderniseras.

Rättad: I en tidigare version av texten fick Anders Henriksson fel titel.