"En milstolpe i den växande bevisbördan mot den opioidtillverkande delen av läkemedelsindustrin som vi anser har startat, drivit på och samarbetat för att skapa den största hälsokrisen i vår tid", kommenterar de advokater som representerar staten i en kommande jättestämning i Ohio.

Deras rättegång startar den 21 oktober och är den första på federal nivå. Domarna i Ohio ska ta ställning till närmare 2 000 stämningar som lämnats in av städer, län och ursprungsbefolkningar mot tillverkare, distributörer och försäljare av opioidtabletter.

Vid sidan av den väntar flera stämningar på delstatsnivå, inte olika den i Oklahoma.

Artikelbild

| Oklahomas högsta juridiska chef Mike Hunter ligger bakom stämningen mot Johnson|&|Johnson.

Vanebildande rus

Rättsfallen drivs mot bakgrund av den epidemi som årligen tar tiotusentals liv i USA och som beskrivits som den mest omfattande i modern tid. Den anses ha sin grund i läkemedelsindustrins aggressiva marknadsföring och försäljning av smärtstillande opioidpreparat på 1980- och 1990-talen – något som skedde utan att beroendeproblematik lyftes märkvärt.

Amerikaner från vitt skilda samhällsklasser fick enkelt årslånga recept på smärtstillande preparat utskrivna och vande sig vid opioidernas rus. Om recepten upphörde sökte sig många till gatans tyngre varianter som heroin och dess syntetiska släkting fentanyl. Plötsligt hittades lovande collegestudenter, hemmafruar och advokater blåa och livlösa.

Närmare 400 000 amerikaner beräknas ha dött i opioidöverdoser mellan 1999 och 2017. Bara under 2017 miste 47 600 människor livet i sådana överdoser.

Artikelbild

| Domare Thad Balkman läser upp rättens beslut i Norman i Oklahoma. Enligt utslaget bär läkemedelsjätten Johnson|&|Johnson skuld för den epidemi av opioidberoende som härjar i delstaten.

En vägkarta?

I Oklahoma, där 6 000 personer mist livet sedan 2000, firades delsegern mot Johnson & Johnson under tisdagen. Förvisso fick Oklahoma "bara" 572 miljoner dollar, en bråkdel av de drygt 17 miljarder dollar man begärt för en mångårig åtgärdsplan mot epidemin. Men utslaget gav staten rätt i att bolaget agerat samhällsvådligt, vilket ses som en principiellt viktig seger.

"Vårt fall avslöjar hur girighet hindrade Johnson & Johnson från att agera ansvarsfullt", twittra r Oklahomas högsta juridiska chef Mike Hunter. Han uppmanar även andra delstater att använda fallet som "vägkarta".

Johnson & Johnson har meddelat att man ska överklaga det "bristfälliga" beslutet, skriver bland andra tidningen USA Today.

18 miljoner recept

Skälet till att Oklahoma enbart tilldömdes omkring en trettiondel av den summa man krävt är att delstaten inte lyckats bevisa exakt hur mycket tid och pengar som krävs för åtgärdsplanen, enligt domstolen.

De 572 miljoner dollarna kan dock läggas till 364 miljoner dollar som läkemedelstillverkarna Purdue Pharma och Teva Pharmaceuticals, som ursprungligen också omfattades av åtalet, betalat i förlikning.

Att Johnson & Johnson kom att bli ensamt bolag i den första opioidrättegången i USA kan te sig märkligt, i synnerhet som företaget enbart tillverkar omkring en procent av opioidpreparaten på marknaden. Men Oklahoma tryckte på att Johnson & Johnson, genom ett dotterbolag med verksamhet i australiska Tasmanien, har tagit fram omkring 60 procent av det råopium som används i de tabletter som cirkulerar i USA, skriver tidningen The New York Times.

Vidare har bolaget marknadsfört sina piller synnerligen offensivt. Mellan 2000 och 2011 fick läkare i Oklahoma 150 000 besök av Johnson & Johnsons försäljare. De senaste tre åren har 18 miljoner recept på opioider skrivits ut – i en delstat med 3,9 miljoner invånare.