Intresset för Europa och EU ökar bland svenska ungdomar, enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Samma myndighet pekar på en kunskapsbrist kring EU-frågor, både hos lokala förtroendevalda och hos lärare.

Hektisk månad

Det är politikerna ute i kommunerna som sätter ramarna. Om de inte tycker att EU är en viktig fråga, då kanske inte heller lärarna får de förutsättningar som behövs, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas riksförbund.

EU-valet sammanfaller med lärarnas mest hektiska månad, under maj är det bland annat flera nationella prov. Om lärarna ska anordna skolval utöver den redan tunga arbetsbördan, då kan det bli kärvt att få ihop det menar Åsa Fahlén.

Inte anmält sig

Det är fler skolor som deltar i EU-skolvalet i år än under 2014, men en majoritet av landets högstadie- och gymnasieskolor har inte anmält sig.

Det finns en efterfrågan på ämnesspecifik fortbildning, särskilt inom vissa områden. Samhällslärare har bra koll på det svenska statsskicket, men kunskaperna kring EU är kanske inte lika djupa. Det behövs resurser till fortbildningar.
EU är en jätteviktig fråga och många lärare skulle vilja ha mer tid överlag till att ägna sig åt demokratifrågor, säger Åsa Fahlén från Lärarnas riksförbund.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har gjort en enkät som visar att 60 procent av Sveriges unga är intresserade av samhällsfrågor. Ännu fler, 65 procent, är intresserade av vad som händer i andra länder enligt samma myndighet.