Browder om SEB: Jag är förbluffad

Att ytterligare en svensk bank kopplas till den uppmärksammade Magnitskijhärvan är sensationellt, enligt den amerikanske finansmannen Bill Browder. Han hoppas att svenska myndigheter nu granskar samtliga banker som misstänks för penningtvätt i Baltikum.

27 november 2019 08:38

Det har gått mer än tio år sedan den så kallade Magnitskijhärvan rullades upp. Då förlorade den ryska statskassan uppemot 2 miljarder kronor som svindlats från fonden Hermitage.

Men med de nya uppgifterna om penningtvätt och SEB gör sig härvan återigen påmind.

Hermitages grundare, den amerikanske finansmannen Bill Browder, beskriver onsdagens avslöjande där SEB kopplas till härvan som omvälvande.

Jag är förbluffad, det är en dramatisk ny upptäckt när det gäller att pussla ihop penningtvätten från Ryssland de senaste 15 åren, säger han till TT.

"Titta på alla banker"

Efter att Swedbank kopplades till den ryska miljardsvindeln valde Browder att polisanmäla banken. Om han kommer att göra samma sak mot SEB har han ännu inte tagit ställning till.

Han tycker däremot att de nya uppgifterna borde leda till en mer omfattande granskning av svenska banker i Baltikum.

Med de systematiska förhållanden som nu har avslöjats hoppas jag att myndigheterna kommer att titta på alla de svenska banker som var inblandade i penningtvätt i Baltikum.

Avslöjandet om SEB liknar det om Swedbank från tidigare i år. Båda bankerna misstänks ha slussat hundratals miljarder från så kallade non-residentkunder, det vill säga kunder med konton i länder där de inte är skrivna.

Hittills har dock SEB varit mer transparenta i sin kommunikation än Swedbank, anser Aktiespararnas vd Joacim Olsson.

Sättet som SEB har skött sin kommunikation visar att den tar problemet på allvar och vill vara så öppen som möjligt. Swedbank förnekade att det fanns några problem och informerade vissa ägare och inte marknaden i stort. Det är en avsevärd skillnad.

Risk för kraftig kritik

Skulle det däremot visa sig att vd:n Johan Torgeby kände till problemen med riskkunder, trots att han förnekade det 2018, skulle kritiken mot banken bli betydligt kraftfullare, tror Joacim Olsson.

Man får inte ägna sig åt missvisande information. Men hittills hanterar man problematiken på ett sätt som inger förtroende.

Han säger att de nya uppgifterna tyder på att problemet med penningtvätt för svenska banker i Baltikum är mer utbrett än många kunnat ana.

Alla banker med verksamhet i Baltikum befinner sig i riskzonen för att utsättas för den här typen av avslöjanden. Hur man hanterar den information som kommer fram och omfattningen kan naturligtvis variera, säger han till TT.

"Förtroende för SEB"

Bland SEB:s storägare möts uppgifterna om penningtvätt med återhållsam kritik.

"Vi tittar för närvarande närmare på uppgifterna från SVT, men av vad vi kunnat se hittills är den bild som framkommer i SVT i överensstämmelse med den bild som SEB själva gett av läget", lyder kommentaren från AMF Pension

I det skriftliga uttalandet poängterar man samtidigt att alla uppgifter om misstänkt penningtvätt naturligtvis är allvarliga, "då det utgör oacceptabel och samhällsfarlig brottslighet".

Men banken får också beröm. Investors kommunikationsdirektör Viveka Hirdman-Ryrberg tycker att SEB har varit transparenta i sin kommunikation.

Det har man vart under lång tid. Man gick ut med ett pressmeddelande i går kväll och visade siffror och diagram över en lång tidsperiod.

TT: Är det inte problematiskt att vd:n 2018 förnekade att banken hade den här typen av kunder?

Jag vill inte recensera bankens vd. Vad vi säger är att vi har förtroende för hur SEB arbetar med den här frågan, säger Hirdman-Ryrberg.
Fakta: Penningtvätt

Penningtvätt innebär att olagliga inkomster (svarta pengar) ”tvättas” vita genom olika transaktioner och därefter kan redovisas och användas öppet.

Det kan handla om pengar från narkotikahandel, mutor, skatteflykt, plundring av länders tillgångar eller annan organiserad brottslighet.

Snabba elektroniska överföringar mellan länder gynnar penningtvätt. Lyxkonsumtion är också vanlig.

Bland annat banker ska riskbedöma kunder och anmäla misstänkt penningtvätt. Banker ska "uppnå kundkännedom" – veta vem som är kundens verkliga huvudman och för att bedöma transaktioners rimlighet veta vilken verksamhet kunden bedriver. Alltså är det viktigt även att ha koll på vem som betalar, och får betalt av, kunden och varför.

Kunder som är "politiskt utsatta personer", det vill säga som står makten nära, ska granskas särskilt.

Det finns flera varningssignaler. En vanlig sådan är kunder som är registrerade i "högrisktredjeland", såsom vissa skatteparadis.

Källor: NE, Finansinspektionen.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
TT