Även om OMXS-index stängde 0,8 procent ned på valborgsmässoafton lägger det knappast sordin på börsyran som har inlett året.

Med en uppgång på drygt 18 procent för perioden januari–april är det den bästa starten på Stockholmsbörsen sedan 1998 då uppgången mättes till 20 procent.

Fullt så här kraftig uppgång trodde man kanske inte att det skulle bli. Vi var lite försiktiga tidigare under hösten och blev bekymrade av konjunkturläget men det visade sig lite överdrivet, säger Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB, till TT.
Artikelbild

| Småsparare som gick in på börsen vid årsskiftet har all anledning att fira. Arkivbild.

Det som framför allt gett drivkraft åt världens börser har varit de ändrade ränteutsikterna från centralbanker, bland annat amerikanska Federal Reserve, där det skett en tydlig omsvängning.

Räntehöjning var god dröj

Den här trenden har sedan fortsatt med exempelvis besked från Riksbanken i förra veckan om att beslutet att skjuta på en framtida räntehöjning till slutet av 2019 eller i början av 2020.

Det andra skälet är att konjunkturutsikterna har förändrats, börsen är lite manodepressiv. Man var lite för pessimistisk i slutet av december. Vi ser nu en ekonomisk avmattning på en ganska bra nivå, säger Esbjörn Lundevall.

Uppgången hittills i år är inte bara den största på över 20 år. Den har även lyft börsen till en historiskt hög nivå.

Småsparare som valt att gå in i traditionella och cykliska bolag som Volvo, Atlas Copco, Sandvik och Boliden har därför sett uppgångar på uppemot 40 procent sedan årsskiftet.

Brexit och handelskrig orosmoln

En given fråga är därmed om börståget nu gått när det gäller sådana bolag?

Vi talar om att vara lite mera selektiva när det gäller just cykliska bolag. Vi är till exempel positiva till skogsbolagen som vi inte tycker fått samma skjuts som gruvsektorn. Sedan anser vi att banksektorn fortfarande är billig, säger Esbjörn Lundevall som dock poängterar att misstankarna kring penningtvätt naturligtvis påverkar och kan få kraftiga konsekvenser.

Trenden uppåt under årets första fyra månader tillhör ett normalt mönster, om man ser i backspegeln. Det har under de gångna 20 åren bara varit minus fyra av åren.

Orosmoln inför resterande 2019 består förutom utvecklingen kring brexit hur handelskriget mellan USA och Kina utvecklas.

I december låg förväntningarna kring att det inte skulle bli något avtal. Nu är det snarare så att det förväntas bli ett ganska vettigt sådant men så fort det är klart finns en risk att president Trump vänder bössan mot Europa med tullar. Det skulle såklart inte vara bra för världshandeln – och börsen, säger Esbjörn Lundevall.