Folkbildningen – en del av ett starkt civilsamhälle

Folkbildningen är ett framgångsrecept som spänner över 150 år. Att som politiker förespråka en total nedmontering av ett eller flera studieförbund är verklighetsfrånvänt.

Att sprida felaktig information om den svenska folkbildningen underminerar studieförbundens samhällsviktiga uppdrag och skapar onödiga hinder för människor som faktiskt vill delta och bidra till det gemensamma, skriver debattören.

Att sprida felaktig information om den svenska folkbildningen underminerar studieförbundens samhällsviktiga uppdrag och skapar onödiga hinder för människor som faktiskt vill delta och bidra till det gemensamma, skriver debattören.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Debatt2022-01-26 10:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på "Avveckla ekonomiska stödet till Ibn Rushd" (25/1):

Studieförbunden bygger tillit, framtidstro och socialt kapital. Resurser som bland annat kortar sträckan för människor att hjälpa till under kriser och pandemier; motverkar anti-vaccinerings-propaganda; och botar ensamhet i spåret av två års social karantän. Folkbildningen förenar Sverige och är en del av ett starkt civilsamhälle. 

Vi arbetar hårt för att bygga en stabil organisation över tid. Med lokal förankring i hela Sverige, nära människors egna frivilliga drivkrafter. Utrymme för utveckling bör tolkas som potential, inte som ett misslyckande. Att sprida felaktig information om den svenska folkbildningen underminerar studieförbundens samhällsviktiga uppdrag och skapar onödiga hinder för människor som faktiskt vill delta och bidra till det gemensamma.

Svenska folket behöver fler politiker som oavsett ideologisk grund vågar fatta beslut utifrån ett kritiskt förnuft. Politiker som ställer frågor om vad samhället behöver och hur vi bygger för att inkludera och bilda fler. Inte färre. Forskning och folkbildning är förutsättningar för det.

Bara förra året var Ibn Rushd en av de få aktörer som lyfte Förintelsens minnesdag i ett utsatt område i Linköping. Tillsammans med Tillväxtverket arrangerade Ibn Rushd även en helt unik verksamhet som gav utrikesfödda kvinnor långt ifrån arbetsmarknaden ett yrke. 43 procent av deltagarna rapporterar att de fått jobb efter verksamheten. Ibn Rushd hjälpte dessutom till med att ställa om samhället till det digitala under pandemin. Genom digital folkbildning till alla våra cirkelledare – något som gagnar hela samhället. 

Det är väldokumenterat att Ibn Rushds påstådda kopplingar till islamistiska miljöer inte stämmer. Kritiken har bemötts otaliga gånger. Folkbildningsrådet, Erik Amnås studie "När tilliten prövas", revisionsbyrån PWC, och Göteborg stads egna granskning av Ibn Rushd slår fast att det finns ingen koppling mellan Ibn Rushd och Muslimska brödraskapet. Samt att Ibn Rushds verksamhet och ekonomi utgör en demokratisk medlemsstyrd organisation. Ibn Rushds idéprogram förstärker detta: “Ibn Rushd motsätter sig alla former av extrema yttringar, våld och förtryck.”

Det är viktigt att vi i kampen för demokratin inte relativiserar extremism och terrorism. Vi måste bli fler, inte färre, som engagerar oss i demokratin och framtidens samhälle!