På drygt två år har cirka 1 800 anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg om missförhållanden på grupp- och korttidsboenden gjorts, rapporterar SVT:s Uppdrag granskning.

En av dem det gäller är Cornelius Björnarås. Han har flera kognitiva funktionsnedsättningar och bor sedan fem år på gruppboende. Men på det tidigare boendet mådde han absolut inte bra, berättar hans storasyster Isabella Björnarås.

Felet var organisatoriskt, han bodde i ett eget hus på gruppboendet som låg en bit ifrån det gemensamma huset. Han är rädd för ljud. Om han vaknade på natten för att det till exempel var mopeder utanför så kunde han inte öppna dörren och gå ut till det andra huset, berättar hon.
Artikelbild

| Cornelius Björnarås.

Han fick enligt systern vara ensam, trots att han inte klarar av det. Han är mentalt på en treårings nivå och kan varken uttrycka det han känner eller förstå sin omvärld.

Ett barn på ett och halvt år lämnas ju inte ensam, men här fick han bo ensam i ett hus med bara skog omkring.

Personalen hade enligt systern inte tillräckliga kunskaper för att ta hand om honom på rätt sätt, eller för att bemöta hans ofta våldsamma beteende.

Han mådde verkligen inte bra. Han blev tyst och satt ofta ensam och gungade.

Lämnades ensam

Cornelius lämnades mycket ensam i sin lägenhet, ibland redan från klockan 17 på kvällen. Det har till och med hänt, berättar Isabella Björnarås, att han inte kunnat komma in till de gemensamma utrymmena på gruppboendet eftersom dörren låsts. Trots att boendet kände till att han alltid måste ha en vuxen nära sig.

Han fick utbrott och blev nedlagd av personalen flera gånger. De visste inte hur de skulle göra med honom.

Utbrotten är Cornelius sätt att uttrycka att något inte är bra, förklarar hon. Han kan bara prata i tvåordsmeningar, och då bara om sådant han känner väl till. Som namn på popgrupper han gillar och på den läsk han tycker bäst om, berättar Isabella Björnarås.

Blev åtalad

Vid ett tillfälle för två år sedan blev han riktigt förtvivlad och våldsam, och en i personalen skadades.

Han blev polisanmäld och åtalad. Det var två rättegångar, han var med under den första, men det var enormt stressande för honom. Det var polisförhör och det var som en parodi, berättar hon.

Cornelius, som varken kan prata eller relatera till det rättssystemet handlar om, skulle i förhör berätta om varför han skadat personen. Det gick förstås inte, berättar Isabella.

Han blev så stressad under rättegången att han blödde näsblod och slog till sin personal som var med.

Han friades från brott till slut, men hela historien har frestat enormt på honom.

Isabella Björnarås tycker att det är helt absurt att en så svårt funktionsnedsatt människa som hennes bror kan polisanmälas och åtalas, och till och med ställas inför domstol för sina utbrott.

Det är något fel på rättssystemet, en lucka i lagen. Barn kan inte bli ansvariga för brott, men en som Cornelius ska kunna åtalas.

Mår bättre nu

Nu har Cornelius Björnarås fått flytta till ett annat boende där han mår mycket bättre. Han får inte några stora utbrott längre, berättar hon.

Han slog sönder hela sin lägenhet på det tidigare boendet. Det är ett tecken på att han inte mådde bra. Så är det inte nu, han har tillgång till personal med rätt kunskaper, det finns en pedagogik och ett helhetstänkande. Men det var tre års kamp, säger Isabella Björnarås.