"Ingen förväntar sig den spanska inkvisitionen" – och ingen av de sex medlemmarna i Monty Python-gänget hade förmodligen väntat sig den enorma världssuccé som skulle följa då första avsnittet av "Monty Python's flying circus" sändes i BBC den 5 oktober 1969. Nöjeshistorikern Martin Kristenson är en av dem som bänkade sig när tv-serien sändes i Sverige ett år senare.

Jag var tio år gammal och de hade sagt i tv att "I kväll ska vi se ett program som heter 'Monty Pythons flygande cirkus', där ingen heter Monty Python, ingenting flyger och det inte finns någon cirkus". Det tilltalade mig något oerhört, säger han.

John Cleese, Graham Chapman, Eric Idle, Michael Palin, Terry Jones och Terry Gilliam, kände inte varandra särskilt väl när de fick i uppdrag att göra 13 halvtimmeslånga avsnitt av en ny komediserie, men de hade jobbat ihop i olika konstellationer. Många brittiska komiker rekryterades vid denna tid från diverse spex vid de stora universiteten.

Artikelbild

| Graham Chapman, Michael Palin och Terry Jones fotograferade i början av 1970-talet. Graham Chapman avled 1989. Arkivbild.

Oxfordfalangen, med Michael Palin och Terry Jones stod för en grotesk och brutal humor i Rabelais anda medan Cambridgefalangen med Cleese och Chapman var mer verbal och ganska aggressiv i sin humor. Det kollektiva skapandet var en del i framgången, att helheten blev större än summan av delarna. Alla i Monty Python hade nog haft framgång var för sig, men de hade inte blivit förnyare på samma sätt, säger Martin Kristenson.

"Levande referens"

Sara Haag, regissör och manusförfattare till bland annat SVT-serierna "Pappas pengar" och "Full patte", säger att hon absolut har inspirerats av Monty Python i sitt skapande.

De är en levande referens för mig och en del av min smak. När jag tänker på det så har formen för "Full patte" likheter med hur de jobbade med Terry Gilliams animationer, även om jag tog inspiration från Snapchat och memes. Jag visste att jag ville rita på bilderna på något sätt och hade det med mig in i klippningen, säger hon.
Artikelbild

| Carol Cleveland har kallats "den sjunde Pythonmedlemmen". Hon fick oftast spela snygga sekreterare och andra kvinnliga alibin. Arkivbild.

Fyra säsonger blev det av tv-serien, varav den sista gjordes utan John Cleese. Mellan de två sista säsongerna hann gruppen även med att på en tajt budget göra sin första spelfilm, som på svenska fick den något intetsägande titeln "Monty Pythons galna värld". Att flera av medlemmarna hade pluggat historia fick dem att landa i en skildring av legenden kring Kung Arthur och riddarna av det runda bordet. 1979, fem år efter att den flygande cirkusen hade flugit ur tv, gjorde man "Life of Brian", på svenska "Ett herrans liv", som har utsetts till den bästa brittiska komedifilmen någonsin.

Jag minns det väldigt tydligt. Jag var tio eller elva och jag och min kompis såg filmen på tv. Vi skrattade så vi grät och gled ned på golvet och pratade om den i veckor efteråt. Sedan upptäckte jag att de hade gjort en tv-serie och jag slukade allt jag kunde komma över. När vi var på klassresa i Tyskland kom de andra hem med de senaste popskivorna och jag med inspelningar av Monty Python, säger Johan Glans.
Artikelbild

| Eric Idle och Graham Chapman i slutscenen av "Life of Brian". Arkivbild.

Inga kvinnoroller

Något som gruppen har fått kritik för, även om den vid tiden inte var särskilt högljudd, är avsaknaden av stora roller för kvinnor.

Artikelbild

| John Cleese och Eric Idle under inspelningarna av "Monty Python and the holy grail" eller "Monty Pythons galna värld", som den fick heta på svenska. Arkivbild.

De har själva sagt i intervjuer att tyvärr skrev de inga bra roller för kvinnor. De hade de här kärringarna som de alltid spelade själva, groteska figurer som kommer ur ett slags tradition inom engelsk underhållning. Det är karikatyrer, men även gubbarna karikeras på liknande sätt. Carol Cleveland, som fick spela de unga snygga kvinnorna, fick inte några tacksamma roller direkt, vilket de själva har erkänt, säger Martin Kristenson.
Tiden var ju som den var, och det är deprimerande och ibland till och med chockerande att se. Jag hoppas att det inte det skulle sett likadant ut om de startat i dag. Men säker kan man aldrig vara, mindre har förändrats än man skulle önska. Och det är trots allt vadå, 200 år kvar till full jämställdhet? säger Sara Haag.

45 år efter att tv-serien har slutat sändas tog de fem kvarvarande medlemmarna farväl med en påkostad liveshow i Londons O2 Arena. Men 50-årsjubileet orkar de tyvärr inte uppmärksamma, har Eric Idle bekräftat.

Deras sista föreställning slutar med att de har en stor skylt där det står "Monty Python 1969–2014", så de visade väldigt tydligt att nu sätter vi punkt. Man kände verkligen "Jaha, nu är det roliga över", säger Martin Kristenson.