Kolbert: "Förstörelsen drabbar allt levande"

Under de senaste 500 miljoner åren har jorden drabbats av fem massutdöenden. I "Det sjätte utdöendet" visar Elizabeth Kolbert att det sjätte orsakas av människan. Vi förändrar planetens fundament – vilket är ett hot även mot vår egen art.

1 april 2020 05:55

Den gyllene grodan var en vanlig syn i Panama – tills den plötsligt försvann. Såväl befolkning som forskare noterade också att fler grodarter i regnskogen inte syntes till. När de första rapporterna om kraschade grodpopulationer kom för ett par decennier sedan var många forskare skeptiska – amfibierna hör trots allt till jordens överlevare.

Vissa såg det som ett tecken på ett sjätte massutdöende, vilket gjorde vetenskapsjournalisten Elizabeth Kolbert intresserad. Hon bestämde sig för att resa till Panama för att undersöka groddöden själv.

Jag hade länge skrivit om miljöfrågor så jag kände till den biologiska mångfaldens kris. Men liksom de flesta kände jag inte till dess vidd. Vi har bara en vag bild av vad som nu pågår, för vi lever i miljöer som har förvandlats till städer och jordbruksmarker – vi är vana vid de tomma landskapen. Det är en del av problemet, säger hon på telefon, efter ett inställt besök i Sverige på grund av coronaviruset.

Plötsligt och globalt

Under fem år reste Elizabeth Kolbert planeten runt för att skildra hoten mot jordens biologiska mångfald. Många djurgrupper är illa ute: det uppskattas att bland annat en tredjedel av alla revbildande koraller, en tredjedel av alla sötvattensmollusker, en fjärdedel av alla däggdjur och en sjättedel av alla fåglar är på väg att utplånas.

Människor förändrar jorden på ett geologiskt plan. Och när jag började skriva den här boken såg jag att klimatkrisen bara är ett av en rad sätt som vi gör det på. Det är ganska chockerande att inse.

Andra orsaker är bland annat försurning av haven, invasiva arter som breder ut sig när vi oavsiktligt flyttar djur och växter mellan kontinenterna, och föroreningar. För första gången ligger människor bakom utdöendet.

Kolbert förklarar massutdöendets historia: före 1700-talet förstod forskarna inte ens att arter hade försvunnit. Så småningom började man upptäcka spåren av utdöda djur. Vetenskapen har också försökt hitta en enhetlig teori bakom alla massutdöenden, utan att lyckas.

Men det gemensamma är att något händer, som är plötsligt och av global magnitud, och som får flera långtgående effekter.

90 procent dog

Det största utdöendet skedde för omkring 252 miljoner år sedan, i slutet av perioden perm, då våldsamma klimatförändringar tog död på över 90 procent av jordens alla arter. Det senaste utdöendet var för 66 miljoner år sedan då en asteroid krockade med jorden och orsakade ett enormt stoftmoln som ledde till att ungefär 75 procent av alla arter dog ut – bland annat dinosaurierna.

Men parallellerna med utdöendet under perm är särskilt skrämmande, tycker Kolbert – eftersom det orsakades av ett enormt utsläpp av koldioxid, från vulkanisk aktivitet i Sibirien.

Det blev en tydlig klimatuppvärmning och försurning av haven som pågick under en lång period, kanske 20 000 till 100 000 år.

Den takt i vilken vi förändrar jorden nu är betydligt snabbare, understryker hon. Koncentrationen av koldioxid i luften i dag är högre än vid någon annan tidpunkt de senaste 800 000 åren – sannolikt högre än miljoner år tillbaka, menar hon.

Och när vi nu förändrar klimatet kan vi inte längre emigrera.

Det finns nästan åtta miljarder människor i världen. Så om havsnivåerna stiger, om det i delar av världen inte går att odla något längre så kommer vi att skapa enorma sociala och politiska problem, och humanitära kriser.

Sverige imponerar

Arbetet med boken var en kluven upplevelse för Elizabeth Kolbert. Hon fascinerades av naturens magi, men blev också allt mer deprimerad.

Den amerikanske filosofen Aldo Leopold skrev: ”priset för en ekologisk utbildning är att du därefter lever i en värld full av sår." Sådant som verkar helt normalt för oss är förödande för andra arter, och nu uppfattar jag den förstörelsen, som vi inte nödvändigtvis ser, men som drabbar allt annat levande, säger Elizabeth Kolbert.

Människors konsumtion ligger bakom utvecklingen och Ellizabeth Kolbert menar att vi måste förändra vårt sätt att leva radikalt. Hon passar på att berömma Sverige:

Ni borde vara stolta över att vara ett land som har gjort mer än de flesta för att minska utsläppen. Ni försöker föregå med gott exempel, och det är viktigt och imponerande. Jag hoppas att ni fortsätter med det.
Fakta: Elizabeth Kolbert

Bor: I Berkshire, västra Massachusetts, USA.

Familj: Man och tre pojkar.

Läser: "Jag läser fakta i jobbet och romaner på fritiden, just nu 'Frankenstein' av Mary Shelley."

Gör: Journalist som skriver för The New Yorker och National Geographic.

Aktuell: Med boken "Det sjätte utdöendet", för vilken hon tilldelades Pulitzerpriset 2015.


Fakta: Elizabeth Kolbert om...

… åtgärderna mot coronaviruset:

Många pekar nu på att människor är bra på att hantera omedelbara hot, men inte långsammare sådana. Vi skulle kunna mobilisera oss och göra saker annorlunda om vi ville, och då pratar jag bara om klimatkrisen. Vi skulle kunna ta tag i den, vi kan inte lösa den, men vi skulle kunna mildra den. Vi kan göra det med mindre ansträngningar än dem vi ser just nu, på grund av coronaviruset – som i slutändan skadar mänskligheten mycket mindre än klimatkrisen."

… scenariot för de kommande 50 åren:

Jag tror tyvärr att det finns många dystra scenarier. Något som jag inte har skrivit om i boken är vad som händer med insekter, där man ser att många populationer nu kraschar. Insekter är basen i näringskedjan så om vi dödar insekter förändrar vi jorden radikalt och effekterna av det kommer att bli allt mer uppenbara. Tyvärr tror jag att det är prognosen för de kommande 50 åren, vi har stört så många olika system. Vi kommer att börja bli överraskade, på obehagliga sätt."

… Trumps miljöpolitik:

Trump-administrationen har tyvärr varit effektiv i att dra tillbaka en rad miljöskyddslagar, som påverkar hotade arter, mänsklig hälsa, offentlig mark – och det kommer att ta lång tid att göra de skadorna ogjorda. Om man nu vill ha fler deprimerande nyheter… det är väldigt skrämmande."

… sin favorit bland utdöda djur:

Garfågeln. Jag har aldrig sett en levande, men de verkade vara magnifika fåglar och jag kände mig väldigt rörd och ledsen över den grymhet och effektivitet med vilken man utrotade dem. Det sade något deprimerande om mänskligheten."
Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Elin Swedenmark/TT