16-åriga Lola (Zaira Romera) som bor i Madrid är lesbisk men måste gömma det för sina romska föräldrar som är stenhårt religiösa.

Lolas bittra farsa tycker inte ens att hon ska gå i skolan. Istället borde hon hänga i kyrkan och leta efter en pojke att förlova sig med. Lola gör vad hon kan för att navigera i hemmets fängelse. Hon smiter iväg, målar graffiti och hänger på internetcaféer där hon med paranoida fingrar chattar med andra lesbiska tjejer.

Snart förälskar hon sig i 17-åriga Carmen (Rosy Rodríguez), som tyvärr är förlovad med Lolas kusin. Carmen tror att hon är straight för att hennes har familj har indoktrinerat henne, men tack vare promenader och ett delat paket cigg låter hon sig långsamt bli förförd av Lola. Den förbjudna romansen blir komplicerad, eftersom Carmen har internaliserat homofobin från sin släkt och hemligheten riskerar att läcka ut.

Artikelbild

| Carmen (Rosy Rodríguez) och Lola (Zaira Romera) försöker navigera en lesbisk romans i en konservativ romsk kultur i Madrid. Pressbild.

Snart kan hon inte förneka sina känslor, men smygandet fortsätter att vara livsfarligt då galna föräldrar ständigt finns i närheten. Tjejerna får inte ens gå på toaletten utan tillåtelse, varje nytt möte utgör en enorm risk.

Regissören Arantxa Echevarría har en imponerande förmåga att skildra de hemliga dejterna med intensiv intimitet utan att dra ned på tempot i berättandet. Utanför de korta ögonblicken av lycka är filmen ofta som en socialrealistisk skräckfilm, med släktingar som hjärntvättats med en hederskultur istället för monster. Zaira Romera och Rosy Rodríguez i huvudrollerna är övertygande i sin kärlek och de har personligheter som går att skönja bortom problemen. Det djupet räddar mycket av dramat som annars lider en hel del av sin förutsägbarhet. För någon som har sett liknande filmer är allt ibland lite väl bekant.

Det är en miljö och en kultur som sällan skildras på film. Den äldre generationen romer i Madrid framstår som en medeltida rest, som förbjudit smartphones och bara är besatta av sina tvångsgiftermål. Det är effektivt, men kanske hade dramat mått bra av att nyansera de rabiata homohatarna.