Jag tror att vi alla längtar efter att våga lika mycket som hon vågade, men vi törs inte. För henne handlade det inte om att våga eller inte våga, hon var bara tvungen att göra det här. Det brann i henne, säger Alexandra von Schwerin, som har producerat utställningen som öppnar på Skarhults slott i Skåne den 24 maj.

Öppningsdagen är vald med omsorg – då är det exakt 100 år sedan riksdagen röstade för allmän och lika rösträtt för kvinnor och män, något som utställningens huvudperson var med och kämpade för.

Då var Ester Blenda Nordström 28 år och sedan länge en uppmärksammad journalist och författare.

Artikelbild

| Ester Blenda Nordström hade alltid kameran med sig och bjöd frikostigt på sig själv.

Hon hade redan hunnit wallraffa som piga, varit nomadlärarinna hos samer och nödhjälpsarbetare i finska inbördeskriget, dessutom inlett sin karriär som barnboksförfattare och påbörjat lantbruksstudier. Hennes liv gick i turbofart och har fascinerat många – inte minst tack vare Fatima Bremmers Augustprisbelönade biografi "Ett jävla solsken".

"Tätare inpå"

Genom boken har många läsare redan kommit under huden på Ester Blenda Nordström, men utställningen ger nya dimensioner.

Man kommer mycket tätare inpå henne. Det är som en helhetsupplevelse, man är alldeles omsluten av Ester Blenda och av hennes komplexitet, säger Alexandra von Schwerin, som har skapat utställningen i nära samarbete med Fatima Bremmer och Anna Hylander, som tidigare skildrat Ester Blenda Nordströms liv i film.
Artikelbild

| Utställningen om Ester Blenda Nordström bygger bland annat på ett rikt urval av bilder, över 800 stycken, varav många aldrig visats tidigare.

I utställningen, som inryms i ett gammalt vagnsstall bredvid slottet, får vi se foton som aldrig tidigare har visats för allmänheten, till exempel på Ester Blenda Nordström tillsammans med sin älskade mamma Lotten.

Det är också en del av hennes komplexitet, att hon är en mammagris. Hon är en person som aldrig blir stor egentligen. Vi kommer också att visa en bild när hon är i 40-årsåldern och står och hoppar i sängen. Den här livslusten och livsaptiten, alla risker hon tar – det blir så hårda slag ibland att hon måste hem till mammas knä, säger Alexandra von Schwerin.
Artikelbild

| Ester Blenda Nordströms resealbum, som hon hade med sig under resor till jordens alla hörn.

Relation i det dolda

En avskild del i utställningens mitt tillägnas Ester Blenda Nordströms stora kärlek, Carin Waern Frisell. Relationen är inte helt enkel att skildra, för de var aldrig öppna utåt med sina känslor för varandra. I en fotokavalkad som täcker en hel vägg får vi följa dem från när de först träffades till de sista åren innan Ester Blenda dog 1948, nedbruten av missbruk och sjukdom.

Artikelbild

| Ester Blenda Nordströms motorcykelhandskar visas tillsammans med en motorcykel av exakt den modell som hon själv brukade köra.

Det har funnits mer än 800 fotografier att botanisera bland, många av dem tagna av Ester Blenda själv. Hon hade alltid kameran med sig och bjöd frikostigt på sig själv. Om hon hade levt i dag hade hon säkert varit bloggare, tror Alexandra von Schwerin.

Hon hade haft en miljon följare på Instagram – minst. Vi hade alla längtat efter att leva hennes liv.
Artikelbild

| Anders Zorns porträtt av Ester Blenda Nordström (till höger) ingår i utställningen. Det var beställt av "Kirunakungen" Hjalmar Lundbohm (till vänster), som var förälskad i henne.

Alexandra von Schwerin tror att Ester Blenda hade stor betydelse för kvinnorna på sin tid, att hon ingöt mod.

Hon rapporterade ju i tidningsartiklar och böcker. När män sade att kvinnor inte kan ha vanliga journalistyrken, för de orkar inte, då kom Ester Blenda och rapporterade: "Jag har nu åkt under ett godståg i Amerika, det är klart jag orkar det". Genom sitt mod och sin våghalsighet så visar hon, varenda gång hon rapporterar, att kvinnor visst kan.
Artikelbild

| Björnen finns med i avdelningen som handlar om Ester Blenda Nordströms två år i Kamtjatka. Utställningsproducent Alexandra von Schwerin visar upp omslaget i Veckojournalen om Nordströms återkomst till Sverige. Hon var en superkändis på sin tid.

Ilska och frustration

För Fatima Bremmer, som redan har ägnat många år åt Ester Blenda Nordström, innebär utställningsformatet en möjlighet att nå ut till ännu fler. I sitt arbete med biografin drevs hon av ilska och frustration över att en så banbrytande historisk personlighet tillåtits att falla i glömska.

Jag tror att en av huvudorsakerna är att vår historia skrivs för män, av män och om män.

Det faktum att Ester Blenda Nordström i slutet av livet drog sig tillbaka bidrog säkert också. Då var hon fattig, sjuk och alkoholiserad. Hon hade bränt ut sig på alla tänkbara sätt.

Gensvaret på "Ett jävla solsken" ser Fatima Bremmer som ett facit på att hon hade rätt. Här finns en person i vår historia som vi inte får glömma.

Jag hoppas att utställningen sedan ska få fortsätta gå runt i Sverige och vara folkbildande. Den kan fortsätta att ingjuta både mod och tröst i människor, som hon uppenbarligen gör.