Spännvidden är stor bland de 13 nominerade till Nordiska rådets litteraturpris. Här finns etablerade författare såväl som debutanter, och texter i flera olika format. Inte mindre än fem diktsamlingar har till exempel chans att få ett av Nordens största litteraturpris, som i år delas ut den 29 oktober i Stockholm.

Man får ofta höra att poesin och den ambitiösa litteraturen är svår, men genom att lyfta den så att den inte bara blir ett alibi tror jag att man gör något med intresset för den, säger Sara Abdollahi, som tillsammans med Malte Persson och Amanda Svensson är svenska representanter i juryn.

Sara Abdollahi tycker sig se en viss skillnad på litterära inriktningar mellan Sverige och grannländerna. Flera av författarna där blickar ut mer i världen, vilket syns på årets nominerade, menar hon.

Artikelbild

| Helle Helle är en av de danska författare som har nominerats till Nordiska rådets litteraturpris 2019. Arkivbild.

Det finns ett intresse för att sträcka sig mot stora frågor som berör världen, som till exempel naturkatastrofer, klimatförändringar och kapitalism.

Klimatpoesi och ojämlikhet

Inga Ravna Eira, som föddes i en renskötarfamilj i Karasjok i Norge, är en av dem som tar upp klimatet, i diktsamlingen "Ii dát leat dat eana" (”Detta är inte den jorden”). Hennes djupa kännedom om naturen färgar också det nordsamiska språket: varje dikt har en klimatterminologi som håller på att försvinna i den moderna samiskan.

Det handlar om människors gärningar och ingrepp i naturen men det finns också mytiska inslag från den rådande gudafamiljen i den gamla samiska religionen, säger Sara Abdollahi.
Artikelbild

| Norske Jan Grue är nominerad för "Jeg lever et liv som ligner deres" (”Jag lever ett liv som liknar deras”) om en ovanlig muskelsjukdom. Arkivbild.

Inga Ravna Eira är född 1948 och är en av de äldsta levande samiska författarna. Bland de yngre nominerade finns Jonas Eika, född 1991. Hans novellsamling "Efter solen" markerar enligt juryn "ett spännande nytt genombrott i dansk litteratur". De fyra novellerna utspelas i Mexiko, London, Nevada och Köpenhamn, och handlar om allt från finansspekulanter till hemlösa pojkar.

De är skrivna med den bästa sortens realism, den som skrivs fram så att verkligheten känns upphöjd. Han tar sig an den globala ojämlikheten. Det är uppfodrande men inte uppfostrande, säger Sara Abdollahi.

Mor- och dotterrelation

Bland romanerna finns exempelvis den etablerade danska författaren Helle Helles "De", som handlar om en 16-årig flicka och hennes mamma, som diagnostiseras med en dödlig sjukdom. Det är ett ömsint men smärtsamt porträtt av hur en mor och en dotter undviker sorgen.

Även Isabella Nilsson tar i sin diktsamling "Nonsensprinsessans dagbok: en sjukskrivning" upp en mor- och dotterrelation. Berättaren Isabella Nilsson är svårt sjuk i anorexi och lovar sin mamma att inte ta livet av sig det närmaste året. Nonsensprinsessan är det alter ego som hjälper henne att hålla löftet, med språket som verktyg när det logiska tänkandet bryter samman.

Det är uppfriskande med en samtida författare som intresserar sig för Beckett och Wittgenstein, och hon är inte rädd för att också göra något roligt av det oroliga, säger Sara Abdollahi.