Vi beställer lunch på Restaurang Stadsparken i Lund. När servitören kommer med hennes mat, flundra med äggsås och bakad cocktailtomat, frågar jag om vi ska ta intervjun direkt eller vänta tills vi ätit upp.

– Vi känner ju inte varandra så vi kan ta den direkt, säger Bodil Jönsson.

Kallprat är inte hennes favoritgren.

– Jag avskyr att konversera. Det kryper i kroppen bara jag tänker på cocktailpartyn.

Tage Danielsson-priset är hon däremot genuint glad för.

– Jag har fått så mycket utmärkelser att jag blivit lite blasé. Men att få ett pris som för mig lite närmare Tage, det är väldigt roligt. Jag har honom på något sätt inbyggd i mig, och brukar fråga "min" inre Tage han hade tyckt och tänkt när det händer något särskilt. Vi träffades aldrig men jag uppfattar honom som en genuint snäll människa. Hans ironi var svidande men aldrig stygg.

Bodil Jönsson kommer in på begreppet ”konvivialitet”, som handlar om att skapa en vänlig och positiv gemenskap som tar fram människors bästa, mest kreativa sidor.

– Jag kan i efterhand se att vissa samarbeten inte fungerat eftersom det inte funnits konvivialitet. När man känner sig avslappnad men också utmanad, då skapar man bäst. Det är så Tage Danielsson får mig att känna, säger hon.

Bodil Jönssons bok ”Tio tankar om tid” gavs ut 1999. Tidpunkten var helt rätt. Känslan av ett för högt uppskruvat livstempo spred sig, och hennes tankar om hur vi bättre tar till vara på tiden talade till många. ”Ställtid”, alltså tiden vi behöver för att mentalt förbereda oss för en uppgift, har sedan dess blivit något av ett standarduttryck. I dag har ”Tio tankar om tid” sålts i omkring 650 000 exemplar, och getts ut i mer än 20 länder.

– Boken kom precis när kurvorna med stress började gå uppåt. Den slog också över generationsgränserna. Arbetsgivare gav den till och med till sina anställda. De vet inte vad de gör, tänkte jag. Boken är ju rätt radikal på sitt sätt.

Kändisskapet var inget nytt för henne. Genom ”Fråga Lund” i tv blev hon från mitten av 80-talet ett bekant ansikte i många vardagsrum. Hon förklarar sitt genomslag med en tydlig närvaro i rutan.

Artikelbild

| Tankar tar tid. ”Vi lever i ett kunskapssamhälle, men respekten för kunskapen är mindre än tidigare", säger Bodil Jönsson.

– Jag lärde mig av "Fråga Lund" att jag är närvarande där jag är. Jag kan inget annat, jag måste tänka på stunden där jag är. Det var en väldigt utvecklande tid, och mitt kändisskap fick bland annat effekten att fler flickor började intressera sig för fysik, säger hon.

2009 kom ”Tio år senare”, en uppföljare till ”Tio tankar om tid”, där hon skriver om förändringarna i ett samhälle där vi omges av, och använder, allt mer teknik. I stort som smått.

Artikelbild

Jo, vi har blivit bättre på att ta hand om vår tid, men istället för att leta efter sammanhang i tillvaron så fastnar vi fortfarande i detaljerna. Det är inte politiska ideologier som engagerar oss, utan enkla svartvita politiska frågor. Överlag måste vi göra så många val i dag, redan barn förväntas välja inriktning på sina studier, att vi inte förmår höja blicken och se bortom detaljerna. Och eftersom vi inte tränar på att se helheter så minskar vår förmåga, och vilja, att se hur andra har det, menar hon.

– Resultatet kan bli en farligare värld, dels när det gäller krig, dels civilt. Ingen bryr sig snart om någon annan. Alla är så upptagna av sin egosfär. Men det kommer motrörelser. Det gör alltid det.

Artikelbild

| Ställtid. Bodil Jönsson ritar för att visa hur olika aktiviteter kräver olika lång föreberedelsetid. Enkla sysslor behöver knappt någon alls, och det är mest dem vi sysslar med, menar hon.

Bodil Jönsson kör en Volvo XC60 av senare årsmodell. När hon skjutsar oss tillbaka till Lunds station pratar vi om backkameror, automatiska säkerhetssystem och andra elektroniska finesser i moderna bilar. Hon omfamnar ny teknik, och opponerar sig när jag säger att äldre ofta verkar känna rädsla för den.

– Äldre är inte i grunden teknikfientliga. De är beredda att satsa mycket lärtid om de känner att det är något som de har nytta av. Med åren blir man mer och mer noga med vad som känns meningsfullt. Men det är lätt att känna sig dum när man märker att ens barnbarn så lätt tar till sig det nya.

Artikelbild

| Pigg på det nya. ”Tekniken gör att äldre i dag kommer att vara mindre ensamma än tidigare generationer. Det blir enklare att hålla kontakt”, säger Bodil Jönsson.

Bodil Jönsson har skrivit flera böcker om hur det är att åldras i en ny tid, och ser behovet av en pedagogik som riktar sig mot äldre, som utvecklar deras tankar och lärande. Bara för att det kan vara svårt att minnas namn och detaljer så innebär inte det att kapaciteten att utveckla sitt tänkande har försvunnit, menar hon.

– Minnet för detaljer, som namn och koder, försämras när man blir äldre. Den är lätt att märka. Däremot blir förmågan att se sammanhang bättre när man är äldre, men det märker man inte lika lätt. Den här förändringen hänger ihop med hur hjärnan är gjord.

"Hjärngympa" som sudoku och korsord för att hålla igång huvudet ger hon inte mycket för.

– Det är bara trams. Om du löser sudoku så blir du bättre på att göra just det, likadant med korsord. Det enda sättet att få hjärnan att bilda nya celler är genom att man rör på sig, genom styrketräning, konditionsträning, vad du vill. Det påverkar minnet, sammanhang – allt!

Fotnot: "Fråga Lund" har precis dragit igång i SVT igen, men i den här omgången är Bodil Jönsson inte med.