Insändare Allt oftare i media vill politiker från de flesta partier samt vår poliskår slå ett slag för mera kameraövervakning som en metod att minska brottsligheten. Dessutom har rikspolischefen nyligen uppvaktat vår nya inrikesminister och vill få en lag där polisen på egen hand kan sätta upp kameror.

Flertalet av alla ”vanliga” medborgare som i intervjuer får frågan om fler kameror bör sättas upp svarar ja. Säkerligen i förhoppning om minskad brottslighet. Tyvärr ger en utredning från Brå (Brottsförebyggande rådet) en annan bild:

”Kameraövervakning som en fristående åtgärd, skild från andra övervakningsinsatser, kan vara effektivt när det gäller att förhindra till exempel bilstölder på parkeringsplatser, men har ingen större effekt när det gäller andra typer av brott. Däremot ger kameraövervakning kombinerat med proaktivt strategiskt polisarbete effekt när det gäller att förebygga brott på allmänna platser. Studier har visat att antalet brott på allmän plats minskar om man använder aktiv kameraövervakning där operatörer i realtid följer det som händer i kamerorna och direkt kommunicerar med polispatruller i området.”

Vilket innebär att om polisen hela tiden bevakar de kameror som finns uppsatta på allehanda platser så får man effekt på brottslighet. Jag gissar att polisen idag saknar både resurser och hjälpmedel för att i realtid kolla alla uppsatta kameror.

Att polisen gärna ser fler kameror beror säkerligen på att det ökar deras möjlighet att klara upp brott och inte att förebygga brott vilket är en av polisens viktigaste uppgifter och där synliga poliser spelar en avgörande roll. Effekten blir säkerligen ännu bättre om fler poliser fotpatrullerar.

Christer Larsson