Insändare Vi reagerade på en artikel (30/11) där Erik Östman (M) och Jakob Björneke (S) från barn- och ungdomsnämnden uttalade sig om att integrerad skolgång tros vara ett bättre alternativ. Nej, det är det inte! Lyssna på oss.

För en hörselskadad elev är det lätt hänt att skolgången upplevs jobbig. Ljudmiljön är en stor bidragande faktor. Eftersom de kämpar med att höra, så använder de också andra sinnen för att kompensera deras hörselskada. Detta orsakar bland annat tinnitus, huvudvärk och trötthet. Risken för psykisk ohälsa ökar när de går integrerat, det finns olika rapporter och forskningsstudier som påvisar detta. Det ultimata är givetvis en tvåspråkig skolgång på en dövskola eller i en hörselklass. En skolvardag där eleverna nästan aldrig behöver ropa “Va, vad sa du?” eller tycka att det är pinsamt att fråga om man har hört rätt. De är bara barn och det ska därför inte läggas ett ansvar på dem att kommunikationen ska fungera.

Vi har också varit barn en gång i tiden och gått på dövskola och riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Det är en mycket viktig grund som har format oss till utåtriktade och trygga människor idag, och vi är verkligen inte unika. Det finns inget som stöder påståendet att man kommer ha svårt att anpassa sig till samhället som vuxen om man har gått i hörselklasser eller på dövskolor.

Tidigare beslut av makthavare kring val av skolform genom historien har gett allvarliga konsekvenser för gruppen döva och hörselskadade. Vi vet därför vad som fungerar bäst. Som politiker behöver ni leta efter lösningar som uppnår en likvärdig utbildning som är på dövas och hörselskadade barns villkor. Som i det här fallet, en hörselklass. Vår förhoppning med den här repliken är att den fungerar både som en knäpp på näsan och en viktig tankeställare.

Rebecca Jonsson

Isabel Engwall

Teckenspråkets Röst