Vinsttak drabbar kvinnliga företagare

7 mars 2017 06:00

Över 7 700 kvinnor – så många är vi som antingen själva från grunden startat, eller senare blivit vd, för något av landets vård- och omsorgsföretag. Många av oss har tidigare arbetat i den offentligt drivna vården som medarbetare eller chef, men haft idéer om hur vi vill utveckla vården och tagit steget att pröva våra vingar genom att driva eget företag. Vi är stolta över vad vi och våra medarbetare åstadkommer i vården och omsorgen varje dag.

På regeringens bord ligger nu Ilmar Reepalus utredning om vinsttak och mängder av remissvar. Vi försöker tolka media och alla politiska utspel för att försöka förstå vad som kommer att hända nu. Våra verksamheter har blivit brickor i ett politiskt spel på högsta nivå. Finns det en framtid för våra företag? Var finns förståelsen för att den politiska osäkerheten inte bara drabbar oss vårdföretagare, utan också alla våra anställda, patienter och brukare?

Ett vinsttak skulle slå undan benen för oss. Ändå skrev Ilmar Reepalu i sin utredning att det finns ”ingen anledning att tro att förslagen kommer att få någon negativ inverkan på jämställdheten mellan kvinnor och män”. Så här inför den internationella kvinnodagen kan vi inte låta bli att påminna om att osynliggörande är en av de fem härskarteknikerna. För inte kan utredaren ha missat att en majoritet - 55 procent - av företagen i den privat drivna vården och omsorgen leds av kvinnor? I den privat drivna äldreomsorgen är vi ännu fler, sju av tio företagsledare är kvinnor.

Regeringen skriver bland sina jämställdhetsmål att ”kvinnor ska ha samma möjligheter som män att starta och driva företag som kan växa och generera en inkomst”. Det är en bra politisk ambition. Andelen kvinnor som leder företag inom vården och omsorgen är nästan dubbelt så hög som i näringslivet i stort. Precis som män startar vi kvinnor framför allt företag inom de sektorer som vi själva har kunskaper om och erfarenheter av. Med tanke på att en övervägande majoritet av alla medarbetare i vården och omsorgen också är kvinnor, så borde vi bli ännu fler.

Det vore oklokt att nonchalera vårdföretagandets viktiga betydelse för jämställdheten i Sverige. Vi skulle, i all välmening, vilja ge våra beslutsfattare i regering och riksdag, samt kommuner och landsting, följande råd för att fortsätta utveckla kvinnors företagande inom vård och omsorg:

1. Utveckla valfrihetssystem på fler områden och i fler kommuner. I LOV-system har vi mindre vårdföretagare mycket större möjlighet att utveckla verksamheter och konkurrera med vår kvalitet än i stora traditionella LOU-upphandlingar.

2. Ge oss långsiktiga och lika spelregler. På många håll i landet går den offentligt drivna verksamheten back och klarar sig inte på den ersättning som vi vårdföretagare får för samma verksamhet. Varför inte ha en öppen dialog i kommuner och landsting med såväl den egna verksamheten som oss vårdföretagare om vad det beror på och vad som kan göras åt det? Vi behöver lika spelregler för privat och offentligt driven verksamhet och en förståelse för att uppdrag och ersättningar måste hänga ihop.

Till sist, men allra viktigast: Lämna den destruktiva vinstdebatten bakom er och fokusera på välfärdens verkliga utmaningar. Ge oss den politiska stabilitet vi behöver för att kunna fortsätta utveckla framgångsrika verksamheter av hög kvalitet i vården och omsorgen, till gagn för patienter och brukare.

Marita Eerola

vd Vårdstyrkan i Stockholm

Eszter Horvath

vd Move & Walk

Maria Nyström

tf vd N.A Care

Tove Svensson Rissanen,

vice vd Lugn & Ro

Sandra Örbäck

delägare Örbäck Assistans

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!