Vi måste reagera mot förtrycket

När en diktatur dominerar den globala ekonomins utveckling undermineras mycket av det vi anser självklart, skriver Gunnar Hökmark.

Vi måste ta fasta på det värde det innebär att Kina är den del av den globala ekonomin. Men vi måste värna säkerhet och öppenhet lika bestämt.

Vi måste ta fasta på det värde det innebär att Kina är den del av den globala ekonomin. Men vi måste värna säkerhet och öppenhet lika bestämt.

Foto: Leif R Jansson/TT

Debatt2019-11-12 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sedan andra världskrigets slut har Europas och USA:s ekonomier dominerat den globala världsordningen och dess institutioner. Det har haft en avgörande påverkan på den internationella rättsordningen, regler för handel och internationell samverkan. Med Kina som världens största ekonomi kommer allt detta att utmanas.

När en diktatur dominerar den globala ekonomins utveckling undermineras mycket av det vi anser självklart. Tydligast blir det om man reflekterar över hur internet, regler för handel, dataskydd och penningtvätt hade påverkats i en värld där den dominerande utvecklingen hade skett i en diktatur de senaste 25 åren.

Efter en lång tid av en aggressiv kinesisk utrikespolitik med företagsköp, investeringar i infrastruktur och industrispionage. Finns det nu en reell risk för att det kommande kvartsseklet, blir präglat av en diktatur med världens starkaste ekonomi. 

Kina använder friheten i fria samhällen till att där utveckla förtryckets logik för att tysta kritik, motståndare och fria media. Den kinesiska företagsamheten skapar plattformar för makt, påverkan och underrättelser. Investeringar i infrastruktur och företag ger globalt inflytande. Sedan 2017 är alla kinesiska medborgare enligt lag förpliktade att bistå regimen när det gäller säkerhetspolitik, underrättelseverksamhet och spionage.

Vill vi värna oss mot detta måste vi kunna förena en ekonomisk öppenhet med en säkerhetspolitisk medvetenhet som i dag saknas. Faktumet att Kina blivit en del av den globala ekonomin har många fördelar, att europeiska företag kan bidra till att öppna Kina ytterligare än fler. Men vi får inte tillåta Kina att använda vår frihet för sitt förtryck.

Det är friheten som ska öppna upp diktaturen, inte tvärtom. Vi måste klargöra att Kina är ett hot mot demokratier, att Kina för en politik som hotar vår säkerhet och suveränitet. Samtidigt som vi tar fasta på det värde det innebär att Kina är den del av den globala ekonomin. Men vi måste värna säkerhet och öppenhet lika bestämt samtidigt.

Sverige bör genom EU och inom ramen för OECD bidra till en politik som förenar fria demokratier och rättsstater i krav på Kinas deltagande i den globala ekonomin och det internationella samhället. Vi får aldrig vika när det gäller att kritisera diktaturen och förtrycket. Gör vi det har diktaturen vunnit.

Därför måste vi vara kompromisslösa i kraven på utländska medborgares rätt i Kina. Vill Kina ha möjlighet att med kinesiska företag investera i den fria världen, måste man respektera internationella regler och avtal vad gäller utländska medborgares rätt och säkerhet. Gui Minhai måste friges. Den svenska regeringen får inte vika i den frågan.

Vi måste göra det som Kinas medborgare inte kan göra. Reagera mot förtrycket och ständigt avslöja diktaturens metoder när de används i våra öppna samhällen. Medvetenhet om att Kinas kommunistiska parti har samma förhållande till frihet och demokrati, i vårt land och i Europa som man har i sitt eget land. Så värnar vi friheten.

Därför bör Sverige gå i täten för att samla Europa kring en sådan politik.

Gunnar Hökmark, ordförande i tankesmedjan Frivärld, tidigare Europaparlamentariker