Samma spelregler för alla vårdgivare

Vården sticker ut som en bransch där förutsättningarna styrs av om det är en privat eller offentlig huvudman, skriver fem företrädare för vårdföretaget Praktikertjänst.

Den offentligt drivna primärvården i Östergötland har subventionerats med 30 miljoner kronor under sju år, enligt debattörerna.

Den offentligt drivna primärvården i Östergötland har subventionerats med 30 miljoner kronor under sju år, enligt debattörerna.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Debatt2019-11-04 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Arbetsgivar- och branschorganisationen Vårdföretagarna publicerar årligen en rapport om de ekonomiska förlusterna i den offentligt drivna primärvården. 

Den senaste rapporten publicerades i slutet av januari och där slås fast att primärvården i Region Östergötland under 2017 gick back med över 10 miljoner kronor. De totala förlusterna i den östgötska offentligt drivna primärvården mellan 2011 och 2017 landade på hela 30 miljoner kronor. Och det är endast under två år – 2012 och 2013 – som den regiondrivna primärvården presterat enligt budget.

Totalt har alltså den offentligt drivna primärvården i Östergötland subventionerats med 30 miljoner kronor under sju år. Det är knappast lika villkor mellan offentliga och privata vårdgivare, något som ska råda eftersom vi har samma uppdrag och samma grundfinansiering.

Samtidigt är primärvården över hela landet underfinansierad – något som konstateras i Göran Stiernstedt aktuella utredning "Digifysiskt vårdval" – och tyvärr är den här styvmoderliga behandlingen av privata aktörer bara ett i raden av exempel. Ett annat är den aktuella frågan om vårdmomsen, som gäller sedan den 1 juli i år.

Vårdmomsen – som är ett momspåslag på 25 procent för hyrpersonal och konsulter i vården – påverkar både tandvården och hälso- och sjukvården, men inte de enheter som drivs i offentlig regi. De tillåts dra av momsen och förlorarna är i slutändan de privata vårdgivarnas hundratusentals patienter.

Regeringen och samarbetspartierna har tagit frågan på allvar och i höstbudgeten ingår statsbidrag om 210 miljoner kronor per år i tre år för att underlätta för privata vårdgivare. Men resurserna är inte tillräckliga samtidigt som de statliga medlen sannolikt inte fördelas till den privata tandvården.

För både hälso- och sjukvården och tandvården använder bemanningspersonal och konsulter för att täcka upp vid arbetstoppar eller ledigheter. Det är också vanligt att utanför de större städerna anlita specialistkonsulter enskilda dagar för att svara upp mot den vård som behövs.

Risken är därför att tandläkarbristen accelererar ytterligare och att väntetiderna blir längre. Framförallt på mindre orter.

Redan idag bedömer Socialstyrelsen att det råder brist på tandläkare i Östergötland och bakgrunden är bland annat stora pensionsavgångar, befolkningsökning och satsningar på förebyggande tandvård. Och just förebyggande tandvård är helt centralt för att värna den goda tandhälsan.

I andra branscher är det självklart att alla aktörer arbetar efter samma spelregler, men vården sticker ut som en bransch där förutsättningarna styrs av om det är en privat eller offentlig huvudman. Spelreglerna måste vara samma för offentlig och privat driven vård. En vårdmoms som slår ensidigt mot privata aktörer riskerar att slå ut vårdgivare och minska tillgången på vård.

Nu är det viktigt att Region Östergötland säkrar de statliga medlen, att fördelningen blir rättvis och att den kommer både hälso- och sjukvården och tandvården till del.

Urban Englund, tandläkare och styrelseordförande, Praktikertjänst
Carina Olson, vd och koncernchef, Praktikertjänst
Sammy Klaff, distriktsläkare och verksamhetschef, Trädgårdstorgets vårdcentral, Linköping, Praktikertjänst
Jonas Persson, distriktsläkare, Trädgårdstorgets vårdcentral, Linköping, Praktikertjänst
Peter Franzén, tandläkare och verksamhetschef, Tandläkarhuset Pronova, Norrköping, Praktikertjänst