Varför kastas synskadade ut från stadskärnan?

Sedan ett antal år tillbaka har Linköpings kommun byggt om traditionella gator till så kallade gångfartsgator i stadskärnan. De möjligheter som vi synskadade tidigare haft att orientera oss har helt tagits bort och inte ersatts med någonting.

Ledstråk av den här typen gör det möjligt för synskadade att orientera sig i stadsmiljöer.

Ledstråk av den här typen gör det möjligt för synskadade att orientera sig i stadsmiljöer.

Foto: Amir Nabizadeh/TT

Debatt2021-06-14 06:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Synskadades Riksförbund (SRF) har vid flera tillfällen och under flera år uppmärksammat kommunen på detta, bland annat genom gemensamma besök på de ombyggda gatorna och möten, så att kommunen är väl medveten om de problem som vi har råder det ingen tvekan om.

Trots det har kommunen inte tagit någon notis avseende detta. Kommunen har fortsatt att bygga om enligt samma koncept och i och med det medvetet kastat ut oss.

Alla som drabbas av en synskada som innebär begränsad orienteringsförmåga blir i Linköping uteslutna ur det offentliga rummet. Till exempel är möjligheterna att shoppa på egen hand och att umgås med vänner på caféer och restauranger starkt begränsat.

Vi är också uteslutna från bostads- och arbetsmarknaden i stadskärnan. Det går inte att bo eller arbeta på en plats dit vi inte kan hitta. 

Varför är vi inte längre välkomna?

På kommunens hemsida och i kommunens Funktionshinderpolitiska program (som är ett styrande dokument) står följande:

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning handlar om att leva oberoende och att fullt ut kunna delta i livets alla områden på lika villkor som andra.

Linköpings kommun ska vara en stad för alla kommuninvånare och besökare. För att alla människor ska kunna ta del av och besöka verksamheter och lokaler är det viktigt att lokaler, byggnader, utemiljö, information och olika verksamheter är tillgängliga.

Tillgänglig och användbar miljö är en förutsättning för att alla ska kunna vara oberoende och kunna delta i olika sammanhang. 

Om tillgänglighetskrav ställs tydligare i upphandlingar minskar behovet att i efterhand åtgärda brister.

SRF anser att kommunens agerande strider mot kommunens utfästelser och styrande dokument. SRF ifrågasätter vad kommunallagen säger om att en kommun inte följer de styrande dokument som beslutats i kommunfullmäktige. 

Dessutom är utgångspunkter för det Funktionshinderpolitiska programmet bland annat FN:s konvention om mänskliga rättigheter samt diskrimineringslagen varför SRF anser att det även måste ifrågasättas om agerandet strider mot dessa konventioner och lagar.