Oansvarigt att genomföra licensjakt på lodjur 2022

Jakt på lodjur är kontraproduktivt och oansvarigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, skriver debattören.

Lodjuren har i princip ingen negativ påverkan på tamdjur och hundar i Sverige. Totalt dödades 97 får 2020 till en total kostnad av cirka 150 000 kronor, skriver debattörerna.

Lodjuren har i princip ingen negativ påverkan på tamdjur och hundar i Sverige. Totalt dödades 97 får 2020 till en total kostnad av cirka 150 000 kronor, skriver debattörerna.

Foto: Heiko Junge/TT

Debatt2021-11-17 10:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Öppet brev till landshövding Carl Fredrik Graf:

Under flera år har skadorna på skogen och för lantbrukarna förvärrats på grund av ökade klövviltstammar. Antal trafikolyckor med klövvilt har också ökat markant. Lodjuret är en utmärkt predator på rådjur men även på dovhjort och kalvar av kronhjort. Mot den bakgrunden anser vi att jakt på lodjur är kontraproduktivt och oansvarigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och bryter dessutom mot EU:s Art- och habitatdirektiv. 

Hur motiverar landshövdingen ett eventuellt beslut om licensjakt på lodjur?

Svenska Rovdjursföreningen ber länsstyrelsen att inte besluta om licensjakt efter lodjur 2022. 

Vi vill särskilt understryka följande omständigheter, som var för sig och tillsammans starkt talar för att licensjakt efter lodjur inte bör ske:

* Varje levande lodjur minskar kostnaden för trafikolyckor för enskilda och samhället med cirka 0,5 Mkr per år då de i snitt tar cirka 65 hjortdjur per år.

* Betesskador orsakade av hjortdjur på skogen och för lantbrukets grödor uppskattas till miljarder kronor. Dessa skador skulle minska markant med större lodjursstammar.

* En nyligen gjord undersökning av SLU visar att acceptansen för lodjur i Sverige är mycket stor i hela landet, 97 procent vill ha lodjur i Sverige.

* 96 procent anser inte att jakt skall ske även om rovdjuren konkurrerar med människan om det jaktbara viltet. Ändå är konkurrensen troligen ett av huvudskälen till låga förvaltningsnivåer i länen.

* Lodjuren har i princip ingen negativ påverkan på tamdjur och hundar i Sverige. Totalt dödades 97 får 2020 till en total kostnad av cirka 150 000 kronor.

* Lodjuret är rödlistat och jakten är oförenlig med EU:s fridlysningsregler, som förtydligats i den så kallade Tapiola-domen och den nya vägledning som kom från EU-kommissionen den 12 oktober 2021.

* Lodjuret har jagats till allt lägre nivåer i Sverige och stammen blir därmed ytterst känslig för inavel och eventuella epidemier som kattpest.

* Det finns inga tydliga vetenskapliga underlag som visar att jakt leder till större acceptans för lodjur bland allmänheten, snarare tvärtom.

* Endast en mindre andel av jägarkåren är intresserade av lodjursjakten. Till den senaste lodjursjakten 2021 registrerades 4 067, av vilka 325 utgjordes av utländska troféjägare.

Utifrån de positiva effekterna av fler lodjur är det uppenbart att det är totalt oansvarigt att genomföra licensjakt på lodjur 2022.

Magnus Orrebrant, ordförande Svenska Rovdjursföreningen

Björn Ljunggren, regionansvarig Östergötland

Svar:

Antalet konstaterade familjegrupper av lodjur i södra Sverige och i Östergötlands län har ökat de senaste åren. Naturvårdsverket bedömer att livsmiljön för lodjuren har bra kvalitet och att framtidsutsikterna är goda. Referensvärdet för gynnsam bevarandestatus för lodjur i Sverige är minst 870 individer. Enligt Naturvårdsverket visar resultatet från den senaste populationsberäkningen att det finns cirka 1 244 lodjur i Sverige.

Naturvårdsverket har beslutat om en miniminivå för lodjur på 4,5 lodjursföryngringar (hona med ungar) i Östergötland. Enligt det senaste inventeringsresultatet finns 14 föryngringar i länet, vilket motsvarar cirka 77 lodjur. Populationen överstiger därmed referensvärdet för gynnsam bevarandestatus både nationellt och regionalt. 

Länsstyrelsen ansvarar för den regionala förvaltningen och de förvaltningsinsatser som behövs för att Östergötland ska kunna uppfylla sin del av det nationella ansvaret, det vill säga att bidra till att lodjur upprätthåller gynnsam bevarandestatus i Sverige. Samtidigt är det viktigt att det finns en bred acceptans för lodjuren och att konflikter med näringar och andra intressen minimeras. För att kunna uppnå dessa mål är licensjakt ett viktigt förvaltningsverktyg. Vid beslut om licensjakt redogörs grunderna för beslutet i detsamma.

Carl Fredrik Graf, landshövding i Östergötland