Gröna påsen – ett val som gör skillnad  i vardagen

Julen och nyårshelgen är överstökad för den här gången och det är dags att ge plats för det nya.

Enligt den sista mätningen svarade 64 procent att de alltid sorterar i gröna påsen. Ytterligare 11 procent gör det ofta och 8 procent gör det ibland, skriver debattören.

Enligt den sista mätningen svarade 64 procent att de alltid sorterar i gröna påsen. Ytterligare 11 procent gör det ofta och 8 procent gör det ibland, skriver debattören.

Foto: Christer Andersson

Debatt2022-01-04 10:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Inte minst ska vi tömma kylskåpet – för många av oss står där halvtomma sillburkar, skinkbitar som sett bättre dagar och en Janssons som har torkat in. Nästan aldrig är Gröna påsen så viktig som under jul- och nyårshelgerna. 

I Linköping har vi inom flera områden varit pionjärer i möjliggörandet av den cirkulära ekonomin. Enligt den nya avfallsplanen för Linköping, som kommunen antog i början av december, ska mängden mat- och restavfall minska med 25 procent till år 2025. Detta mål förutsätter att ännu fler blir ännu bättre på att i första hand minska matsvinnet. (Köp mindre! Ät upp! Ge bort en matlåda! Frys in!) och i andra hand använda Gröna påsen.   

Sedan vi införde Gröna påsen för snart 10 år sedan genomför Tekniska verken löpande enkätundersökningar hos våra användare. Enligt den sista mätningen svarade 64 procent att de alltid sorterar i gröna påsen. Ytterligare 11 procent gör det ofta och 8 procent gör det ibland. Tack vare dessa klimatkämpar sorterar vi på Tekniska verken lite drygt 5 000 ton mat varje år. Detta matavfall omvandlar vi till biogas och biogödsel i vår produktionsanläggning invid E4:an. I anläggningens rötkamrar jobbar bakterier med att smula ner matavfallet under cirka en månads tid. Därefter jäser materialet för att sedan bilda en gas som består av metan och koldioxid. Det sker ingen ökning av koldioxiden. Gasen genomgår i sista steget en förädling och slutprodukten blir till det fossilfria bränsle som driver exempelvis bussarna i Östergötland.  Utöver gasen ger oss rötningsprocessen en näringsrik gödselmassa som det ekologiska lantbruket använder som ersättare för konstgödsel.  

Det står alltså bortom allt tvivel att varje gång vi anstränger oss för att tömma sillburkarna eller klämma ur den halva grötpåsens innehåll i Gröna påsen, bidrar vi aktivt till att ställa om till ett mer klimatsmart och cirkulärt samhälle. Eftersom hushållen är de enskilt största producenterna av matavfall i livsmedelskedjan, hamnar ett stort ansvar på varje enskild individ.

Så till alla förebilder som i dag sorterar vill jag säga: Håll i och håll ut! Och till alla som fortfarande tvekar och inte riktigt hittar motivationen till att skrapa ut och sortera den gamla maten säger jag: Gröna påsen gör skillnad! Det är ett litet vardagligt steg för var och en av oss. Men tillsammans tar vi faktiskt stora kliv för omställningen.