Det behövs fler veterinärer för att stärka djurskyddet

Om Sverige ska kunna upprätthålla ett gott djurskydd behövs fler utbildade veterinärer och djursjukskötare, men även en rad andra åtgärder.

Det finns bara 24 veterinärkliniker i hela Sverige som har öppet sju dagar i veckan, året om och än färre som tar emot hästar, skriver artikelförfattaren.

Det finns bara 24 veterinärkliniker i hela Sverige som har öppet sju dagar i veckan, året om och än färre som tar emot hästar, skriver artikelförfattaren.

Foto: Carsten Rehder

Debatt2021-04-08 06:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nyligen berättade djurägare i Corren att de inte kunde få hjälp då deras husdjur blev sjuka. Dessvärre är detta verklighet i hela landet. 

Veterinärbristen leder till att djur och deras ägare får vänta länge på hjälp, och att de kan tvingas till långa resor. Situation är inte ny men regeringen vägrar att agera trots att det är statens ansvar att se till att det finns veterinär service i hela landet.

Då Riksrevisionen nyligen följde upp situationen bekräftar det den östgötska situationen. Riksrevisionen pekar också på att fler åtgärder måste vidtas. 

Moderaterna har redan lagt fram flera förslag på området, förslag som regeringen hittills har valt att strunta i. Vi hoppas därför att något kan hända nu efter Riksrevisionens rapport. 

En stor del av problemet är nämligen att det inte finns veterinärer och djursjukskötare att tillgå, vilket särskilt sommartid leder till djurens egen ”vårdkris”.

Enligt branschorganisationen Gröna arbetsgivare finns det bara 24 kliniker i hela Sverige som har öppet sju dagar i veckan, året om och än färre som tar emot hästar. Att det kan bli fråga om långa transporter för sjuka djur är uppenbart. 

I en rapport redovisar de att det saknas 400 veterinärer och 260 djursjukskötare bara det närmaste året. Moderaterna har därför lagt förslag om att fler måste utbildas och andra konkreta åtgärder vidtas, vilket vi har fört fram i riksdagen. Vi menar att det är nödvändigt för att stärka djurskyddet.

Vi vill därför öka antalet utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare med 10 respektive 25 procent per år. Vi vill också öka antalet platser på snabbspåret för utländska veterinärer.

Vi vill låta inresande veterinärer få skriva journaler på engelska såsom läkare får göra. På så sätt kan vi snabbare dra fördel av utländska veterinärer.

Vi vill förlänga djurvårdares undantag från det så kallade behandlingsförbudet. Detta är en yrkeskategori som motsvarar undersköterskor i sjukvården men som har mycket begränsade befogenheter, trots att utbildningen är lika omfattande. Vi anser det orimligt att undersköterskor får utföra mer vårdsinsatser på människa än vad djurvårdare får göra på djur.

Ska vi kunna upprätthålla ett gott djurskydd behövs fler utbildade men också åtgärder som de vi har föreslagit ovan. Det skulle göra skillnad i detta ansträngda läge. Ökad tillgänglighet till djursjukvård handlar om att säkra behovet och använda den kompetens som finns på rätt sätt. Det måste vi prioritera för djurens skull.