S borde släppa det politiska taget om kyrkan

Kyrkovalet till Svenska kyrkan, som äger rum i september 2021, närmar sig utan några högljudda diskussioner.

Kyrkan måste stå fri från riksdag och politiska partier värdegrunder och i stället vara ett välbehövligt salt i samhällsdebatten, skriver artikelförfattaren.

Kyrkan måste stå fri från riksdag och politiska partier värdegrunder och i stället vara ett välbehövligt salt i samhällsdebatten, skriver artikelförfattaren.

Foto: MAJA SUSLIN/ SCANPIX

Debatt2021-05-19 06:45
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det som i stället hörs i alla medier är rikspolitiken inför valet 2022. Kanske är det är inte så konstigt då skiljelinjerna lokalt, i församlingar och pastorat, inte är så stora utan man löser dem i bästa samförstånd. 

Däremot så sker de särskiljande diskussionerna centralt mellan de olika nomineringsgrupperna i Uppsala genom kyrkomötet, kyrkostyrelsen och anställda på kyrkokansliet. Skiljelinjer som finns stöts och blöts i dessa diskussioner, tyvärr oftast över huvudet på den lokala nivån. 

Observera att den lokala nivån, församlingen, är den grundläggande nivån i Svenska kyrkan enligt kyrkoordningen. Posk (partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) anser att den Socialdemokratiska dominansen (S) under många årtionden, gjort kyrkomötet till en partipolitisk arena för genomdrivandet av dagsaktuella egna samhällsvärderingar. Under parollen att kyrkan ska svälja och vara en snäll demokratisk folkkyrka.

Idag har S makten, efter kyrkovalet kan det vara Centern eller Sverigedemokraterna och i nästa val något annat politiskt parti. Det här är vad kyrkan fått anpassat sig till under många århundraden. 

Svenska kyrkan är en medlemsorganisation med kärnintresset att vara ett evangelisk-lutherskt trossamfund, som samlas i bön, lovsång och sakrament. Det vill vi fortsätta med. 

S makthegemoni över kyrkomötet under decennier har förändrat kyrkans organisation och struktur i grunden genom att anpassa den till egna behov, och det mandatet vill S fortsätta ha. 

Vi i Posk ser klart att S fortsatt vill hålla kyrkan i sitt fasta grepp för framtida beredskap att kunna överföra nya egna värderingar – från politiken till kyrkan. Svenska kyrkan har dock ett annat uppdrag vilket är format enligt bibeln, bekännelseskrifter och trosartiklar. 

Mot en sådan utveckling har S invändningar, då man anser att utan politiska partier kommer kyrkan att styras av en ”elitkyrka”– kyrkans innersta krets. Men betänk, viken grupp är bäst på att styra kyrkan, än det de som är insatta i vad det handlar om, eller …? 

I Posks krets är alla medlemmar välkomna. Vi beslår av en mångfald av olika politiska tyckare, men i kyrkan lägger vi sådana åsikter på kyrktrappan innan vi går in för att verka som förtroendevalda. Det tror vi bättre svarar mot vad medlemmarna vill att kyrkan ska vara.

Svenska kyrkan är en medlemsorganisation med cirka 5,7 miljoner medlemmar, ett under av mångfald. Då kyrkan är en folkkyrka måste alla samverka till det bästa. 

Posk är inte motståndare till vare sig demokrati eller folkkyrka, men processen måste ske på ett för kyrkan värdigare sätt utan direktiv från partikanslier. 

Uppmaningen till S lyder: släpp det politiska taget om kyrkan. Kyrkan måste stå fri från riksdag och politiska partier värdegrunder och i stället vara ett välbehövligt salt i samhällsdebatten.