Knarket är huvudproblemet – inte budbäraren

Alla politiska partier med M och SD i spetsen ropar oavbrutet på hårdare tag, hårdare straff för alla brottslingar som även skjuter ihjäl varann inom problemområdena. Trots att vetenskapen visar att det inte hjälper.

Alla politiker med M i spetsen jagar högljutt budbärarna som huvudproblemet men låter de verkligt stora bovarna som håvar in storkovan vara i fred, menar insändarskribenten.

Alla politiker med M i spetsen jagar högljutt budbärarna som huvudproblemet men låter de verkligt stora bovarna som håvar in storkovan vara i fred, menar insändarskribenten.

Foto: Johan Nilsson/TT

Insändare2022-01-19 10:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på nyhetsartikeln "Vittne om mordoffret: En som springer ärenden åt andra" (14/1): 

Vad är huvudproblemet? Jo, knarket (verkar alla partier vara överens om) som styrs av medborgare som troligen bor i de ”finare” områdena. Corren hade 14/1 ett helt uppslag om den person som blev mördad i Skäggetorp den 29 december, men uppenbarligen inte bodde där. Hans brottsregister och tidigare historia beskrivs när han bland annat ”skakande av rädsla” togs av en polis i ett trapphus i centrala Linköping. Hans hand- och fotleder (handen fotad med tejp, på en autentisk bild från utredningen, enligt Corren) var tejpade för att skydda mot krutstänk som kan avsätta DNA-spår enligt åklagaren. Så rädd ”som om han ville bli gripen”, enligt polismannen. Misstänkt offer, en medlem ”i ett rivaliserande gäng” som inte gått att styrka. 

En inte helt osannolik slutsats är att han var ute efter nån som bestämmer? På eget initiativ eller ett beställningsjobb? Samhällets grundproblem på det kriminella området är de som styr och tjänar grova pengar på knarket men som inte syns, enligt många. Alla politiker med M i spetsen jagar högljutt budbärarna som huvudproblemet men låter de verkligt stora bovarna som håvar in storkovan vara i fred?

Budbärare = småbrottsling eller hantverkaren. ”En som springer ärenden åt andra”. Den som lockas in på brottets bana för att snabbt få lättförtjänta pengar, åt dem som tar storkovan. Småbrottslingen (kan ibland bli stor bov, får ekonomi att flytta till ”finare” område) bor i huvudsak i problemområdena men jobbar åt de som bestämmer och som bor i de ”finare” områdena.

Visst vore det bättre balans om ansvariga i vart fall pekade ut huvudproblemet. Inte som nu i sin maktlöshet visa handlingskraft och skylla på dem som bor i problemområdena och kräva hårda tag. Ett klassiskt trick, rikta uppmärksamheten på annat. 

Ibland tar man fel på stort och smått. Det är i huvudsak politiker som beslutar om forskarpengar och forskningens inriktning. Nu är det ”bestämt”. Huvudproblemet är problemområdena.

Behöver vi forskning som bevisar att det är knarket och de som bestämmer som är huvudproblemet, så satsa pengar på det. Eller som de allra flesta inser – knarket är huvudproblemet. Erkänn det och sätt in huvudresurserna där i stället för att skylla allt på problemområdena.