Åtgärder mot mellanskarv i Roxen

Roxens Fiskevårdsområdesförening (RFVOF) har kämpat i 30 år för att komma till rätta med den kinesiska mellanskarven (Phalacrocorax carbo sinensis) i Roxen.

Debatt2021-11-12 09:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på "Tydligt beslut att öka skyddsjakten" (19/10):

Mellanskarven är en helt främmande och invasiv art i våra vatten. Den har inte funnits här före 1994, då till följd då EU:s fredningsbeslut. Mellanskarven har sitt ursprung i Asien där den används för hushållsfiske. På 1500-talet observerades de första mellanskarvarna i Europa utanför Hollands kust. Man antog att det var rymlingar från adelsgods som idkade fiske med skarv. Mellanskarven har inte klassats som invasiv bland annat för att man använde sig av taxonomin för storskarv, (Phalacrocorax carbo). Storskarven är inte invasiv, fåglarna lever parvis och kan påträffas utanför Norges nordvästra kust. Det finns inte något som helst behov av åtgärder mot storskarv. De benrester från storskarv som har hittats i kökkenmöddingar i södra Sverige från äldre stenålder (5 400 f kr) är inget argument för mellanskarv i våra vatten. Man blandar ihop storskarv med mellanskarv men de är olika. 

RFVOF:s verksamhet har varit utsatt för berättigat ifrågasättande men också för desinformation, smutskastning och ogrundade polisanmälningar. Vi vill att det marina livet ska uppmärksammas och tillmätas sitt berättigade värde. Biologisk mångfald omfattar inte bara växter, insekter, fåglar och djur på land utan också fisksamhällets alla fiskar. Mellanskarven har en katastrofal effekt på den marina miljön.

Roxen har haft mer än 10 000 skarvar per dag under sommarhalvåret. Mellanskarvarna äter cirka 0,5 kg fisk per dag. Det blir många ton fisk per år vilket har lett till att hela fisksamhället har kollapsat. Till detta tillkommer uttaget av fisk från tusentals andra naturligt förekommande sjöfåglar som vistas i Roxen under olika perioder under året. När EU fredade mellanskarven 1979 ställde man inte krav på vare sig målsättningar, monitoreringsmekanismer eller utvärderingar liksom ersättningsmöjligheter till skadedrabbade. Beslutet påminner om den inplanterade kanadagåsen som numera trängs med våra inhemska gäss på sönderbetade åkrar. Så gott som alla berörda EU-länder har klagat på fredningsbeslutet, inklusive våra grannländer som drabbas av skarvar från Sverige. Det ska inte behöva gå 30 år till innan skarvfrågan är löst.

Roxens FVOF med cirka 350 mark- och vattenägare sätter in åtgärder mot mellanskarven. För mer än ett år sedan tog vi ett initiativ till skarvförvaltningsplan till Länsstyrelsen Östergötland med begären om samarbete med andra län. Det går inte att söka ersättning för det allvarligt skadade fisksamhället eller för reducerade fiskefångster. Yrkesfiskets andel ligger i dag på cirka 20 procent av normalfisket före skarvinvasionen, en bråkdel av skarvens predation. Däremot går det att söka bidrag för redskapsutveckling så att skarvarna inte fastnar i nätet. Länsstyrelsen har gett RFVOF tillstånd att bedriva skyddsjakt efter mellanskarv (inte storskarv). Det är mycket bra och i dag tillåts skyddsjakt efter mellanskarv på enskilt initiativ. 

Vi är mycket tacksamma för att Linköpings kommun stöder våra insatser mot skarven liksom insatser mot den smala vattenpesten och vandringsmusslan. Våra diskussioner med Linköpings kommunledning och förvaltning har varit givande, öppna och transparanta fastän vi har haft olika utgåndspunkter.