Betydelsen är att det kommer på ett ut, det spelar ingen roll.
Ursprunget är en tysk fäktningsterm, "weder gehauen noch gestochen" (varken huggen eller stucken). I svensk översättning är det känt sedan 1600-talet. Från början var innebörden "varken det ena eller det andra", "varken hacket eller malet", som man också säger. Så skrev till exempel Härnösands domkapitel 1694: "Om man skulle förklara mehr än itt bod på en gång, så blefve förklarningen hwarckan huggen eller stucken." ("Itt bod" står för "ett budord".)
Så småningom har dagens betydelse växt fram. Den finns belagd sedan tidigt 1800-tal.
Vad som i alla fall inte är hugget som stucket är om man använder var eller vart. Det har jag sagt förut. I förra veckans spalt lät det kanske som om jag påstod att sammanblandningen av var och vart är typisk för Östergötland. Det är den inte, vilket bland andra Erik Johansson i Linköping påpekar. Regionala variationer finns och utvecklingen mot att vart ersätter var verkar ha gått längst i Mellansverige. Särskilt har det fått fäste bland yngre personer. Den omvända tendensen, att var används också om riktning, finns speciellt i Sydsverige.
I delar av Norrland används i stället vars för både var och vart.
Nog om detta för ett tag, får vi hoppas.
Erik Johansson skickar också med en fråga om ett roligt uttryck: jordbrann. Exempelvis "Han körde så att det jordbrann."
Någon som känner till det uttryckets betydelse och bakgrund?