Vi får tag på honom under en mellanlandning i Amsterdam, på väg hem från USA till Linköping.

– Jobb i morgon. Måste ju sköta firman också, säger han och skrattar.

I helgen kördes den näst sista deltävlingen av åtta i PDRA-serien. Den gick i Galot Motorsports Park i North Carolina och blev teamets tuffaste tävling hittills.

– Vi mekade och körde i 43 timmar i sträck utan sömn, berättar Mattias.

Under den tredje kvalrundan sprängde man nämligen motorn och fick sen jobba hela natten för att få ihop en ny.

– Vi var klara klockan 13 dagen därpå och då var det bara att sätta sig i och göra den sista kvalrundan. Men vi lyckades vara snabbast där också och blev kvalsnabbast för andra tävlingen i rad. I USA är det nästa lika stort som att vinna tävlingen.

Mattias tog sig sen hela vägen till final, men väl där blev det dock ingen fajt. Bilen gick nämligen sönder redan vid uppstarten på väg fram till startlinjen.

– En del som vi egentligen borde vetat att vi skulle byta gick sönder. Men när man varit vaken så länge så tänker man kanske inte riktigt klart.

Hur som helst tog Mattias och teamet in drygt 100 poäng på mästerskapsledande amerikanen Mike Recchia. Nu skiljer 101 poäng med bara finalen i Virginia Motorsports Park i mitten av oktober.

– Om vi kvalar en placering före honom och sen tar oss en elimineringsrunda längre så hamnar vi på samma poäng. Då tror jag att det avgörs med inbördes möten och där står det just nu 1–1, säger Mattias och skrattar.

Att teamet har chans på titeln är långt över de förväntningar man hade när man åkte över.

– Jag minns att jag sa att jag skulle vara nöjd med en plats bland topp tio. Nu står vi här och har chans att vinna, det är egentligen helt galet.