Trodde ni att det var klart bakåt och att Linköping HC kunde pusta ut i SHL-hockeyn? Nja, det är för tidigt. Efter lördagens bejublade seger i Karlstad var söndagsstryk mot Malmö ett streck i räkningen. Det som kunde ha blivit ett skutt upp över 60 poäng och nära säkrat kontrakt blev fortsatt nagelbitsliknande kamp i bottenstriden.
Nu var det en lovande start i Saab arena, men chanserna missades och spelet tappades.
Det är fortfarande gynnsamt läge, men ett par vinster till kan krävas och är det någonting som vi lärt oss så är det att inte slå fast saker och ting för tidigt. Det här blir en rysare någon eller några veckor till. Vinner Timrå sin hängmatch är det bara fyra poäng ned. Men med fyra av sex matcher kvar på hemmaplan är det onekligen mest upp till LHC själva.
Bäst under de senaste veckorna? Jag skulle säga Niklas Persson, general managern.
Först Markus Ljungh kvar till 2027, sedan Klas Östman kvar till 2025.
Det är bra jobbat. Påskriften från Ljungh visar att centerstjärnan tror på den satsning som görs och den med Östman att klubben känner sig till freds med den inslagna vägen och de steg framåt som trots allt har tagits.
Efter allt som hänt under de senaste åren är kontinuitet ett nyckelord och det gläder mig att LHC-ledningen är inne på samma spår. Det har varit alldeles för många tränarbyten och olika färdriktningar för allas bästa sedan Dan Tangnes lämnade (och Klas Östman borde ha fått jobbet redan då).
Det behöver inte vara som i fotbollens värld där Alex Ferguson och Arsene Wenger gick i samma tränarjackor i över två decennium, men i SHL har exempelvis Växjö och Frölunda nått framgång med långsiktigt sätt att tänka. När spelare stannar allt kortare tid har det blivit allt viktigare. Hittar du något som fungerar så kör på det.
Det är spelarna på isen som avgör, men påverkan från båset ska inte underskattas. I synnerhet inte i en liga som den här.
På damsidan kan LHC ha betydligt högre mål redan nu. Onödigt tapp i slutperioden mot Modo, men annars nio raka vinster som borde ge en boost inför slutspelet och lördagens 4–1 mot Luleå imponerade. Bra att ha med sig när lagen möts igen i semifinalen.
LHC har en målvakt (Stephanie Neatby) som vinner matcher, gott om ledartyper och två offensiva formationer, med succéförvärvet Sydney Brodt i spetsen, som kan producera. Utmaningen nu blir att se till de gör det samtidigt. I grundserien kan det fungera ändå, men i slutspelet krävs att fler är med hela tiden.
Lyckas LHC med kan det bli en riktigt kul vår.