Men jag hade ändå känslan av att det skulle hända något speciellt när jag gick till sporthallen den här kvällen.
Matcher mellan Libk och Växjö blir alltid speciella på sitt sätt, för känslorna finns där redan från första sekund där ingen i de båda lagen vill ge en centimeter i onödan till sin motståndare.
Nu tycker jag inte att det blev så heta känslor som jag hade trott, kanske beror det på att Libk numera har betydligt färre heta spelare än man tidigare haft.
Oskar Seth, Felix Lanver, Oskar Hagberg, Simon Palmén - ingen av dem är typen tjafsar verbalt med sin motståndare. Och jag skulle kunna räkna upp många fler. Nästan hela laget.
Jag säger inte att jag saknar det, absolut inte, jag bara konstaterar att det är så.
De här killarna låter istället spelet tala och försöker hålla fokus på rätt saker.
Och fokus de två senaste matcherna verkar ha varit att få ihop laget att jobba som en enhet och ställa upp för varandra.
Innan mötena med Warberg och Växjö hade Libk släppt in i snitt 6,8 mål per match.
Nu har det blivit fem mål på två matcher. Ett snitt på 2,5.
Visst, mot lättare motstånd. Men ändå.
Det visar på något.
Kanske är det så att tränaren Johan Ast brant nu hittat rätt i formationerna och insett att han tvingas spela hårt på två femmor, med en trio hårt jobbande forwards i en tredjekedja med Felix Forslund, Olle Abrahamsson och Adam Zetterström, kompletterade med backen Filip Samuelsson ihop med landslagsbacken Oskar Hovlund.
De tar sin uppgift med glädje, de sprider energi på avbytarbänken och visar att de är beredda att offra en hel del för att laget ska vinna.
Men hur långt räcker det här i slutändan?
Jag vill inte vara pessimisten som alltid tippar försiktigt. Men man kan inte bortse från att Libk hamnat i den tuffaste derbygruppen och två gånger till ska möta tuffa lag som Falun, Storvreta och Dalen.
Därför tror jag laget kommer slåss om den åttonde och sista platsen till slutspel.
Och det är gott nog med tanke på att truppen är inne i en rejäl generationsväxling och där det stora jobbet just nu ska göras utanför planen.
Det är inte så länge sen Oskar Hovlund debuterade i A-laget. Nu är han, född 1998, den ledande spelaren i backlinjen.
Det säger en hel del.
Jag vet inte vilka av de andra som har kontrakt och inte, men spelare som Emil Lögdberg, Andreas Blom, Olle Abrahamsson, Felix Lanver, Adam Zetterström, Filip Samuelsson och Felix Forslund har stora möjligheter att bli lagets stomme framöver och det måste klubben och sportchefen Johan Fredriksson se till att skicka en signal om.
