Halleluja! Morgonen efter golfdramat från USA är jag fortfarande uppe i varv. Glad och stolt som svensk. Ludvig Åberg kunde visserligen inte rå på världsettan Scottie Scheffler i The Masters, men den leende 24-åringen från Eslöv svingade sig in i många svenska hjärtan.
Det var mäktigt att se.
Ni som inte såg är det synd om. Golf är en tv-sport som slår allt annat. Jag kan faktiskt inte komma på något annat jag hellre skulle titta på än ett slutvarv från Augusta – den här gången med en svensk i segerstriden.
Underhållning på högsta nivå. Det lyckades inte ens SVT ändra på.
Någon minnesgod läsare kanske kommer ihåg att jag var stygg mot kommentatorn och hobbygolfaren Johan Ejeborg under höstens Solheim cup, den stora lagmatchen på damsidan mellan Europa och USA.
Ejeborg såsade sig igenom sändningarna från den spanska solkusten och jag skrev att det var "pinsamt oengagerat".
Den här gången gick det bättre – Ejeborg hade ägnat i alla fall någon timme åt faktakoll och kunde med stöd av experten Jesper Parnevik hanka sig fram under tävlingsdagarna.
Det var inte jättebra. Det var inte ens bra. Men det var ändå inte helt värdelöst. Och jag insåg att Johan Ejeborg helt enkelt inte har förmågan att skapa dramatik och spänning kring ett idrottsevenemang – oavsett vad det handlar om.
Jesper Parnevik gjorde en klart godkänd debut i expertrollen, även om han mot slutet av tävlingen plötsligt blev helt absurt förhoppningsfull om en mirakelvändning. Det var komiskt att lyssna på och vi föll i skratt här hemma när Parnevik försökte skapa ett segerdrama som aldrig fanns.