Segerfesten kom efter en suverän vändning.

Washington låg under med 2–3 efter två perioder, men spurtade med två mål i sista perioden och tog hem jackpotten i Las Vegas.

Segern med 4–3 innebar 4–1 i matcher över Vegas.

Förre LHC-spelaren Jakub Vrana, som gör sin andra säsong i NHL, inledde målskyttet i femte finalmatchen när han sprätte upp pucken i bortre krysset.
- Jag pratar inte så bra svenska... men det här är det sjukaste jag sett. Det är dröm. Vi har bästa gruppen... det är sjukt, sa Jakub Vrana på knackig svenska till Viasat efter avgörandet.

Nicklas Bäckström stod för en assist i den femte finalen – till Ovetjkin förstås – liksom André Burakovsky som var inblandad i dansken Lars Ellers segermål.

Lagkaptenen Alexander Ovetjkin lyfte bucklan först – sedan lämnade han över den till sin mångårige vapendragare från Valbo strax utanför Gävle.

Han sa det direkt det var slut. Jag tar den först, du tar den tvåa. Det hade jag på känn också, sade Bäckström och log.

"Tyngre än jag trodde"

Så... efter all denna väntan. Hur kändes det då att få lyfta den mytomspunna pokalen?

Otroligt. Den var lite tyngre än jag trodde.

Vägen till bucklan har varit lång – mycket längre än vad någon hade trott.

När Bäckström kom över till Washington 2007 och snabbt utvecklade en magisk kemi med ryske målkungen Ovetjkin trodde de allra flesta på snabba resultat.

Washington har ofta dominerat i grundserien, men när det varit dags för slutspel har det snabbt tagit slut.

Vi har haft vår berg- och dalbana, upp och ned, äntligen är vi här. Äntligen är vi mästare, sade Bäckström som sällan är de stora gesternas man.

Den här kvällen märktes det att han var tagen.

Lagets hjärna

Tidigare misslyckanden gjorde fullträffen extra skön.

Ja, så är det. På något sätt så spelade vi som ett helt annat lag det här slutspelet. Alla spelade tillsammans, vilket är otroligt imponerande, sade Bäckström som har två VM-guld sedan tidigare.
Det går inte att jämföra. Det är otroligt stort det också, men det är två olika saker. Man spelar för landet Sverige i VM, men det här kämpar man över en hel säsong. Det här är speciellt.

Efter förra säsongens miss försvann flera stjärnor på grund av lönetaksreglerna. Washington förväntades få ett mellanår – då lossnade allt.

Vi var lite underdogs, vilket var bra. Vi har överraskat, det var ingen som riktigt trodde på oss, men vi har trott på oss själva, sade han.

Bäckström passning till Ovetjkins 2–1-mål illustrerade på ett perfekt sätt de två stjärnornas kvalité. Sedan "Bäckis"kom till NHL har han svarat för 590 passningspoäng – bara Henrik Sedin, med 600, är bättre under de senaste elva säsongerna.

Washington Posts hockeyreporter Isabelle Khurshudyan, som följer varenda skär laget tar, beskrev i en text häromdagen Bäckström som laget hjärna och Ovetjkin som lagets hjärta.

Hela svenskens familj fanns på plats i T-Mobile Arena i Las Vegas, flickvännen Liza, barnen Haley och Vince, brorsan Kristoffer och föräldrarna Anders och Catrin.

Det betyder otroligt mycket, sade han.

Två ytterligare svenskar jublade också på isen, 23-åringarna André Burakovsky (assist på segermålet) från Malmö och Christian Djoos, född i Göteborg men fostrad i Brynäs.