Han är ganska lång och har långt blont hår. Ser ut som urtypen för en svensk, kan man tycka. Men 25-årige Åke Gunnar Sundman är argentinsk medborgare. Han har aldrig varit svensk. Men han vill bli.

- Åke, säger han när vi hälsar och innan han berättar sin något tragikomiska historia som just nu har ett slut i att han ska visas ut ur Sverige. Han har fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Han kan inte förstå varför. Här har han många kusiner och kusinbarn, bland annat i Linköping, Norrköping, Mjölby, och en faster i Linköping, här trivs han och känner sig hemma. Han smälter in i folklivet på ett helt annat sätt än han gör i Argentina, säger han. Nu vill han lära sig mer och ta del av sin pappas fäderneland. Han vill bli svensk.

Svensk pappa

Artikelbild

| Här sitter Åke Gunnar Sundman och studerar de papper han fått från Migrationsverket, papper som säger att han ska utvisas ur Sverige.

- Min pappa är svensk medborgare. Han heter Åke Wilhelm Sundman och är född 1946 i Solna. För 40 år sedan kom han till Buenos Aires i Argentina och där träffade han även min mamma, Ilse Mittelstedt från Brasilien och de fick två barn, min syster Silvia och jag.

Åke Gunnar talar bra svenska med tanke på att han bara varit här i ett år. Han är klädd i en svensk fotbollströja och har shorts på sig. Han ser ut som vilken svensk som helst. Eller inte, han ser ut som äldre variant av flickidolen Johan Palm. Då och då kastar han med sitt blonda hår eller stryker det bakåt.

I fjol kom Åke Gunnar till Sverige. Han hade utbildat sig till elektriker i Argentina och arbetade i sin pappas företag. Men han reste till Spanien och jobbade där något år innan han 27 september 2008 kom till Sverige. Efter bara någon dag eller två här ansökte han om uppehållstillstånd. Han anmälde sig också till, och gick på svenskkurs på Medborgarskolan och började så småningom även jobba som volontär i Röda korset. Ett arbete han även gjort tidigare som ambulanspersonal. I Linköping har han även hjälpt till lite med fotbollsträning i Östria Lambohov.

- Jag vill stanna i Sverige och skapa en framtid här. Jag har rest omkring lite och sett att allt som min pappa berättat om stämmer. Att jag nu har fått nej har gjort mig väldigt besviken. Det är tråkigt och jag är ledsen. Jag kan inte förstå varför jag har fått nej. Jag har inte valt att födas utomlands och Sverige är en del av min identitet och kultur.

Artikelbild

Unikt?

I beslutet från Migrationsverket står att Åke Gunnar Sundman inte anses ha tillräckligt starka skäl för att stanna i Sverige.

Artikelbild

| 25-årige Åke Gunnar Sundman är besviken för att han fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.

- De säger att jag inte kan svenska, men ingen på Migrationsverket har pratat med mig. De säger att jag inte har svensk utbildning och att jag inte har starkt svenskt påbrå. Men min pappa är ju svensk, mina släktingar bor här. Vi har haft kontakt med brev och internet under alla åren.

Åke Gunnar Sundman slår ut med händerna, suckar och utbrister:

Artikelbild

| Åke Gunnar Sundman känner sig hemma i Sverige och hos svenskarna.

- Det finns inget annat fall som mitt. Jag är ingen asylsökare, jag kommer inte från ett land i krig, eller flyr från andra saker. Jag har haft det bra i Argentina, men har ibland känt mig utanför. Som en turist. Jag vill stanna i Sverige där jag har halva mitt blod ifrån och ska överklaga beslutet. Men varför måste ett beslut ta så lång tid? Det har gått ett helt år sedan jag sökte. Man går och väntar och väntar, och får nej. Man blir ledsen.

Tre veckor har han på sig att överklaga.

- Jag ska överklaga, men vill inte att det ska dröja ett helt år till innan jag får besked. Man blir deprimerad.