Den ambulerande tatueringsbussen var ett livsprojekt för Roger Granth, som ägnade nästan ett år åt att förverkliga sin idé. Men han fick inte bedriva verksamheten särskilt länge. Den 24 maj förra året brändes bussen ned – och allt som Roger Granath byggt upp hade gått upp i rök.
– Jag tappade sugen för allt, och var jävligt trött. Man bygger inte upp en ny buss hur som helst, det tar sju- åtta månader medan den byggs upp, och ekonomiskt klarar jag inte att gå åtta månader utan jobb.
Så småningom föddes tanken på att starta upp något nytt, någon annanstans i Sverige. Roger Granath kom att tänka på Västervik – en stad han bara besökt någon gång tidigare.
– Jag tror jag tog en glass här, och hade för mig att det var en vacker stad. Jag visste att jag inte ville bo i en stad utan vatten. Så jag sa till min dåvarande tjej att "jag ska nog ta och åka till Västervik".
Att gå omkring på Västerviks gator gav mersmak. Här kunde han tänka sig att bo. När det dessutom dök upp ett billigt hus i Verkebäck slog han till.
– Jag tittade på huset i fem minuter, och sa sen att "jag tar det". De sa att det är mycket arbete med det, men det är inget jag är rädd för.
Att få tag på en central lokal med rimlig hyra för en tatueringsstudio var svårare, men via en kontakt lyckades han till slut hitta en lokal på Hamngatan. Just nu håller han på att flytta in i både hus och studio. Planen är att öppna studion om cirka 1,5 månad.
– Det är väldigt nervöst, jag känner ju ingen här. Men jag får lära känna Västervik och orterna runtomkring efter hand.