Vätternfonden är en ideell förening som bildades under förra året. Föreningens syfte är att undersöka hur Vättern ser ut under ytan. Fokus ska ligga på utsläpp inom dricksvattentäkten.
– Vi kommer att titta hur det ser ut under ytan i Vättern, säger Andreas Vos, som är projektledare för Vätternfondens arbete med att göra en film och ta prover.
Föreningen har beviljats 1,5 miljoner kronor i ekonomiskt bidrag från stiftelsen Jochnick Foundation för att göra dokumentärfilmen.
Mycket av filmandet kommer att ske med hjälp av en undervattensrobot för att man ska kunna se hur bottenförhållanden ser ut och för att även kunna filma i de djupaste områdena.
Vätternfonden vill komma i kontakt med lokala dykare som kan filma och hjälpa till med att ta prover som ska analyseras. Såväl bottensediment som fiskar ska analyseras. Feta fiskar i sjön har uppmätt höga halter av dioxiner.
– Det hänger också på att vissa fiskarter blir gamla, säger Roland Thörnquist, styrelsemedlem i Aktion Rädda Vättern.
Intervjuer kommer att göras med människor som har lösningar och de vill komma i kontakt med fiskare och andra runt sjön som har information, bilder och annat som kan ha betydelse för Vätterns vatten.
Vätternfonden kommer att jobba objektivt genom att undersöka och visa hur det står till i Vätterns vatten. Föreningen har knutit expertis till sig
Föreningen Aktion Rädda Vättern kommer att medverka genom informationsspridning, kunskap och sitt stora kontaktnät.
Informationsspridning är viktigt för Aktion Rädda Vättern som vill lyfta sjön som ett riksintresse.
– Vi använder ju vatten ur samma balja och då måste vi ju hjälpas åt, säger Aktion Rädda Vätterns ordförande Lisa Lennartsson.
– Det är ju en riksangelägenhet att det fungerar, säger Magnus Gustafsson (S).
När han var kommunfullmäktiges ordförande togs beslut om att Vadstena kommun ska jobba med frågan om Vätterns vatten. Den stafettpinnen tog Jane Råsten över när hon blev fullmäktiges ordförande.
Om pengarna räcker kommer Vätternfonden även att ta fram ett undervisningsmaterial som kan användas i skolan.
Roland Thörnquist påpekar att man ofta stöter på argument om att det inte är någon idé att göra något eftersom föroreningarna kommer från Europa via luften.
– Men det vi kan påverka måste vi ju göra, säger han.