Sune Axelsson: Bokens väg till läsaren och biblioteken

Sune Axelsson är teknikern som också ägnar sig åt humajiora i form av dikter, essäer och bokutgivning. Han bor i Linköping.

Sune Axelsson är teknikern som också ägnar sig åt humajiora i form av dikter, essäer och bokutgivning. Han bor i Linköping.

Foto: Picasa

Kultur och Nöje2013-04-08 22:45

Att följa bokens väg är en resa genom historian. Från bokrullen av papyrus via medeltidens pergamentberedda codex till den moderna boken i alla dess skepnader som inbunden bok, pocketbok och e-bok. Men det är också en lika komplex resa från författare via förlag, mellanled, distributör och tidningarnas recensenter till läsaren i hemmet och på biblioteket.

Författaren och förläggaren Sune Axelsson i Linköping har skrivit en mycket underhållande bok som följer bokens väg såväl historiskt som i den samtida medievärlden. På bara 150 sidor har han fångat i en mängd olika perspektiv. Likt så många andra varor vi köper har vi ofta vaga begrepp om hur boken till slut kom i vår hand. Sune Axelsson vet att berätta. Och han gör det på ett lika kunnigt som levande och entusiastiskt sätt.

Statistiken visar att boken långt ifrån är död. Men också att utgivningen av böcker koncentrerats till ett fåtal stora koncerner som äger den största delen av marknaden. Här växer Sune Axelssons berättande till en kritisk debattbok om den moderna medievärlden med ett särkilt horn i sidan till Bonniers.

Ibland övergår författaren att lite oväntat tala i jagform, driven av en passion att avslöja mönster och myter. Många får en släng av sleven. Också dagstidningarna som i huvudsak endast recenserar böcker utgivna av de två största förlagen. En kanske inte alldeles rättvis bild, om vi väger in landets alla regionala och lokala tidningar. Författaren ser BTJ:s (Bibliotekstjänst) recensioner som en viktig motvikt.

Här finns lite av bokens både charm och brist. Den pendlar mellan faktamässig statistik och personligt tyckande. Dessutom är det statiska materialet hämtat från olika årtal och årtionden vilket ibland gör argumentationen en aning vinklad. Att Bonniers förlag ett år endast gav ut två debutanter återspeglar kanske inte det normala förhållandet.

Detta är en bok som, utöver alla de användningsområden som nämns på bokens baksida, lämpar sig väl som en grundbok för bokcirklar. Ett utmärkt sätt att börja ett samtal om hur boken fann sin väg in till mitt eget liv.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!