Sannolikheten för att den T-X som amerikanska flygvapnet väljer ska användas av hela Nato, beskriver han som mycket stor. Tidigare har Saab talat om 350 nya plan. Nu går alltså Saabs verksamhetschef i Boeings skolflygplansprojekt i USA ut med en ännu större siffra:
– Jag tror att vi har en global potential på över 2 000 flygplan om man ser det totalt sett med länder utanför Nato, och över en tid på 20–30 år, säger Eddy de la Motte när vi intervjuar honom inför rollout-eventet då planet ska visas för första gången.
Vad betyder det för tillverkningen i Linköping?
– Det är klart att det är betydande för Linköping. Det är en stor möjlighet. Men jag vill inte kommentera det. Jag hänvisar till vår koncern-vd Håkan Buskhe. Det är en breddning på flygsidan, det ger oss en produkt till förutom Gripen. Och det är ett utvecklingsprojetkt som håller i gång våra ingenjörer. Och så är det en potentiellt ny marknad.
De bilder som hittills har visats på planet avslöjar en futuristisk form med en ganska lång flygplanskropp i förhållande till stjärtpartiet.
– Det är ett fantastiskt vackert flygplan. Och det är fantastiskt att dela den här rollouten med teamet bakom och alla som vill se det, säger han.
Det är tre år sedan Saab och amerikanska flygplansjätten Boeing deklarerade sitt samarbete. Eddy de la Motte, som kommer från Saabs Gripen-projekt, är också ställföreträdande programledare för Saab/Boeings T-X. Tillsammans tänker man nu vinna kampen om att få leverera uppföljaren till USA:s skolflygplan, T-38. Det amerikanska flygvapnet planerar att introducera det nya skolflygplanet år 2023. Några av konkurrenterna är inhemska Lockheed Martin och Northrop Grumman. Saab/Boeings bidrag är ett så kallat "cleansheet", alltså ett projekt som kommer direkt från ritbordet. Det betyder dock inte att allt är helt nyttt:
– Vi ska ta det bästa från Saab och Boeing. Det här är ett världsmästerskap, och vi har väldigt duktiga konkurrenter.
Vad betyder den korta utvecklingstiden, endast tre år?
– Den är helt avgörande. Vi måste ha vårt flyglan framme så att det kan visas upp och konkurrera med de andra. Vi har inte tagit fram en prototyp. Vi har tagit fram ett serieflygplan. Vi har jobbat utomordentligt hårt både i St louis och i Linköping.
Skillnaden mellan ett helt nytt plan och ett befintligt att det nya kan utformas enligt beställarens behov, menar han.
– Man kan jämföra det med en skräddarsydd kostym, och en annan kostym. Det finns teknologi i vårt plan som är tre år gammal. De befintliga flygplanen har utvecklats för tio–femton år sedan.
Det finns en kravbild från US Air force. Utöver det kommer sannolikt både kostnader och en hel del politik att bidra till vem som vinner kapplöpningen.
– Vi vill möta kraven från amerikanska flygvapnet. Men sedan villl vi att det ska vara billigt att tillverka, att underhålla och att använda. Och så ska det vara säkert för de piloter som ska utbildas i planet. Det ska också ha en inneboende flexibilitet.
Är det höljet eller innandömet som Saab levererar?
– Vi bygger gemensamt ett helt flygplan och jag kan inte kommentera det mer i dag. Vi har en gemensam programledning i St Louis, där jag sitter med och där vi styr det här projektet. Vi har gjort mycket av konceptstudierna och systemval ihop. Sedan delar programledningen ut arbetspaket till St Louis och Linköping.
US Air force nuvarande skolflygplan, T-38, används i nästan alla Natoländer, vilket kan illustrera ur viktig affären är för Saab. Men det visar också på vilka krav som ställs.
– Jag är född 1959 och det var första gången som T-38 flög. Det ska flyga åtminstone till 2029 innan det fasas ut. Det är 70 år. Vi måste ta fram ett plan med sådan teknologi och sådant liv så att det klarar av den tiden. Det är fascinerande att de piloter som ska flyga T-X är i tioårsåldern i dag!
En oro som väckts kring Saabs stora aktivitet i Sydamerika och Nordamerika är att tillverkning riskerar att flytta.
Hur ser du på det?
– Livet är som livet är. Vi måste vara bäst. Är vi inte det så måste verksamheten någon annanstans. Men jag är övertygad om att Linköping fortsätter att vara bäst. Jag bor ju själv i Linköping annars och jag vet hur många kompetenta ingenjörer det finns i Linköping.
Slutligen, hur mycket är snygg utformning, och hur mycket är funktion på flygplanet?
– Man bygger bara utifrån funktion. Men det bästa med flygplan är att det som ser lyckat ut, fungerar också oftast väldigt bra i luften.