Att döma av svaren på vår enkät (se fakta) är det största problemet för dem som blir av med busslinjer det faktum att gymnasieelever inte längre tar sig till skolan för egen maskin. Det är politikerna i trafik- och samhällsplaneringsnämnden, TSN, som ansvarar för kollektivtrafiken.
Läs mer: V och SD kritiserar nedskärningar
TSN styrs av socialdemokraterna, centerpartiet, miljöpartiet och liberalerna i koalition. De står för de senaste besluten om att dra in drygt trettio busslinjer på landet men det har inte heller mött något större motstånd från moderater och kristdemokrater. Jan Owe-Larsson (M) påminner visserligen om att M och KD ville bordlägga frågan om att dra in linjerna 507 och 525 samt korta av 507 och 513, alltså den förändring som sker till sommaren.
– Vi fick faktamaterialet alldeles för sent inpå mötet, säger han.
En bred majoritet stödjer alltså de hittills tagna besluten om nedskärningar av landsbygdstrafik. Det kostar för mycket att upprätthålla linjetrafik där allt för få tar bussen.
– När inte de vuxna utnyttjar den trafik som finns utan bara ungdomar, blir det svårt att upprätthålla kollektivtrafik, säger exempelvis Göran Gunnarsson (C).
V och SD har däremot motsatt sig nedskärningarna. De båda partierna har dock olika syn på hur landsbygdstrafiken ska upprätthållas (se artikel här intill).
Där bussarna slutat gå hoppas politikerna på att Östgötatrafiken och kommunerna kan samordna skolskjutsar och kollektivtrafik för att gymnasieelever ska kunna komma till skolan. För att samordningen ska bli lättare vill den styrande koalitionen förhandla med kommunerna om att senarelägga gymnasieelevernas skolstart. Propåer om att öppna gymnasieskolornas portar lite senare har kommit tidigare, från olika ppartier, men då har landsbygdselevernas transportproblem inte varit huvudnumret utan tonåringarnas behov av sovmorgnar för att prestera bra i skolan.
Mer än hälften av de 700 som svarat på vår enkät tycker inte att det nya konceptet med närtrafik löser deras behov av resor. Det hjälper dem inte att pendla till skola och arbete. En utvärdering av närtrafiken som blir färdig i februari ska ge svar på hur den kan förbättras. Samtliga partier är öppna för att göra den bättre, men att döma av svaren från alla partier utom V och SD handlar det inte om att öppna för pendling.
Utvecklingen av kollektivtrafik som den politiska majoriteten står för, går mot snabb trafik i stora stråk mellan länets större orter. Dessa stomlinjer matas av linjetrafik som trafikerar områden där resandeunderlag finns. Fler och strategiskt utplacerade omstigningsplatser, så kallade noder, ska anläggas där resenärerna kan byta transportmedel. De ska anpassas för dem som tar sig dit med bil eller cykel.
Om majoriteten får bestämma kommer ingen linjetrafik att erbjudas där allt för få bor. Där ska närtrafik tillfredsställa behovet av resor för vårdbesök och service eller sociala resor. I övrigt förblir bilen, eventuellt med egeninitierad samåkning, det viktigaste färdmedlet på landet.
Till sist har politikerna fått frågan om det finns behov av att förbättra servicen på landsbygden för att på så vis minska behovet av transporter. De svarar enstämmigt ja på frågan och hänvisar till ett projekt som nyligen startat där regionen och kommunerna ska se över frågan. Målet är bland annat att antalet butiker och tankställen på landsbygden inte ska minska.
Fotnot:De tillfrågade politikerna i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd är:Göran Gunnarsson, CBengt Nordström, MPJörgen Oskarsson, SBjörn Jansson, LNils Ingvar Graan, KDI artikeln som länkas här intill svarar:Björn Jonsson, SDFranco Sincic, V
Våra tidigare artiklar i artikelserien:
Så hårt slår landsbygdens bussdöd
Hur drabbas du av att din buss slutat gå
Nedläggningskartan: Så här gjorde vi
Det finns ingen att föra dialog med
Nya protester mot bussnedläggningar
