Videon är inte längre tillgänglig
I värsta fall kan mjältbrand, eller anthrax, smitta människor, men vi är inte så lättsmittade som när det gäller "människobaserade" sjukdomar.
– Anthrax är djurbaserad i botten, och ibland går den över på människa. Sjukdomen är alvarlig, men det är väldigt sällan en människa blir smittad, förklarar Britt Åkerlind, smittskyddsläkare i Region Östergötland.
33 personer som alla har jobbat i närheten av de döda djuren behandlas i förebyggande syfte nu med antibiotika.
– Det gemensamma för zoonoserna, som naturligt finns bland djur, är att om en människa blir smittad, så smittar denne inte en annan människa. Alla människor som får en zoonos sjukdom har blivit smittade direkt av ett djur.
Britt Åkerlind menar att det är bara när man hanterar det döda djuret som man riskerar att smittas.
– Ett djur som ter sig friskt och går omkring i hagen smittar inte över huvud taget, det utsöndrar inte bakterier. Men när djuret dör så dör det inifrån, för då har anthraxbakterierna mångfaldigats i djuret. Börjar djuret då läcka blod, urin eller andra kroppsvätskor så är det där anthraxbakterien finns.
Därför finns det inte heller någon risk för människor som arbetar med friska djur eller rör sig mycket i området att bli smittade.
– Om du hittar ett dött djur i skogen ska du inte gå fram till det, utan då ska man anmäla fyndet till Jordbruksverket. Håller man sig till de reglerna så är det ingen fara att röra sig i området.
Djur vaccineras mot mjältbrand i förebyggande syfte medan människor vanligtvis behandlas med antibiotika. Vaccin för människa finns inte i Sverige och därför är det bättre att behandla med antibiotika.
– Har man varit i närheten av ett smittat djur så vet man det, och då sätter vi in antibiotika i förebyggande syfte. Det senaste dödsfallet i Sverige var 1965, så det fungerar bra och då vill vi inte utsätta människor för vaccin som kan ge väldigt allvarliga biverkningar.