– Många poliser har verkligen trott att kärnverksamheten, det yttre polisarbetet med ingripanden och utredningar, skulle förstärkas med de som inte fått chefstjänster. Men här blir nog både poliser och allmänheten lurade, säger Patrik Forsemalm, huvudskyddsombud för poliser i Östergötland, Sörmland och Jönköping.
Som fackligt förtroendevald regionalt huvudskyddsombud är Forsemalm oroad över att poliser far illa av den pågående omorganisationen. För få poliser ska göra för mycket, hävdar han. Han beskriver hur poliser i yttre tjänst ibland varken hinner äta eller gå på toaletten under passen.
– Vi har poliser med fruktansvärt hög ambitionsnivå som känner att nu orkar de inte mer. Poliserna vill göra ett jättebra jobb och hjälpa folk men får inte rätt förutsättningar. Man blir sliten och bitter och känner sig otillräcklig, säger Patrik Forsemalm.
Konsekvenser för säkerheten
Polisernas pressade arbetssituation får konsekvenser för medborgarnas rättssäkerhet, menar han. Som exempel tar han att poliser i yttre tjänst bör skriva anmälningar och rapporter efter varje ärende de varit på, när de har uppgifter och detaljer i färskt minne. I verkligheten kan en polis få lägga fem-sex rapporter på hög under ett pass för att hen beordras till nya händelser. Övertid ska undvikas och om passet är det sista före en kompledighet kan det ibland ta flera dagar innan rapporten skrivs.
– Hur ska man då komma ihåg alla detaljer utifrån stödanteckningar? Det polisen skriver ska i sista änden bli underlag för en domstol att döma utifrån. Många poliser frågar sig hur rättssäkert det här blir, säger Patrik Forsemalm.
Andra östgötapoliser som Corren talat med ger fler exempel på hur omorganisationen enligt dem har skadat polisarbetet.
"Knarket flödar fritt"
Gatulangningsgruppen på tidigare sju poliser i Östergötland är nedlagd. Alla poliser i yttre tjänst förväntas arbeta mot narkotika. Men nu flödar narkotikan i princip fritt i länet, hävdar poliser som Corren talar med.
– Att spana på langare kräver tid. Men jag har inte tid att sitta utanför en adress i sex timmar och vänta, jag ska ju vara på Ågatan, säger en polis i yttre tjänst i Linköping.
Ända sedan närpolisen infördes på 1990-talet har Linköpingspolisen arbetat med att knyta kontakter med skolor och lagt tid på att besöka skolorna och ”hänga” med eleverna, även då allt varit lugnt, i syfte att skapa långsiktiga förtroenden och få tips.
– Idag är detta i princip dött, hävdar en polis som idag har andra arbetsuppgifter.
Jobb på flera orter
I den nya Polismyndigheten får Linköping 15 områdespoliser. Men de ska också tjänstgöra i Åtvidaberg och Kisa.
– Jag tycker det är konstigt att skolor och andra i samhället inte protesterar mer. Har de redan slutat att räkna med polisen för att vi inte hinner? säger en polis i Linköping.
Grova brott i Östergötland, som rån och våldtäkter, riskerar att utredas sämre enligt poliser Corren talat med. Den så kallade ”särskilda utredningsledaren”, av poliser benämnd sul-a, har tagits bort. Sul-an kallades in för att direkt ta över utredningen då grova brott begåtts och organisera polisers och teknikers arbete med spårsäkring, tömning av mobiltelefoner eller andra nödvändiga insatser.
– Så att det blev kvalitet på utredningen. Nu ska de vanliga utredarna på mängdbrott ta detta. Men de sitter ju redan med andra ärenden, som de då tvingas lägga på hög, säger en polis.
Oroad över framtiden
Huvudskyddsombudet Patrik Forsemalm är oroad över framtiden. Chefer inom polisen rekryteras med metoder som inte är anpassade för polisverksamhet och fackliga organisationer tillåts inte medverka vid rekrytering, hävdar han. Han oroas också över allmänhetens förväntan på Polisen.
– Vi poliser har valt det här jobbet för att vi vill hjälpa människor. Får vi inte förutsättningar att göra det på riktigt behöver allmänheten veta vad de egentligen kan förvänta sig av sin polis, säger han.
Han är också bekymrad över polisanställdas hälsa.
– Jag förstår att en stor omorganisation måste ta tid. Jag hoppas att det här vänder. Ger vi det tid så tror jag det blir bättre. Men jag tror inte kollegorna längst ut i kedjan, som sliter allra mest under dygnets alla timmar, har samma tålamod.