Videon är inte längre tillgänglig
Kampen mot hedersvåld har sitt centrum i Östergötland. Här finns ett nationellt stödteam för dem som behöver experthjälp. På drygt två år har teamet fått nästan 700 samtal om nära 1 000 personer.
Det är socialtjänst, skolor, polis, hälso- och sjukvård och olika organisationer från hela landet som ringer till länsstyrelsens Nationella kompetensteam i Östergötland.
Flest samtal kommer från Västergötland och Östergötland.
– Det betyder inte att problemen är störst i dessa två län, säger Juno Blom som är utvecklingsledare i Kompetensteamet.
– De tyder snarare hög kunskapsnivå och stort engagemang och kommer från dem som har jobbat mycket med de här problemen.
Nästan 90 procent av samtalen handlar om flickor och kvinnor som utsätts för eller hotas av hedersrelaterat våld. Minst 55 procent av de utsatta är under 18 år, och hälften av dem är under 15 år.
De typer av våld och förtryck som är vanligast är fysiskt våld och tvångsäktenskap, men många utsätts för flera olika typer av våld och kränkningar.
Minst 29 procent av de utsatta personerna har drabbats av fysiskt våld. 44 unga kvinnor och två pojkar har varit utsatta för barn- eller tvångsäktenskap. 25 av dem var under 18 år.
38 personer har blivit bortförda och 30 har riskerat att bli bortförda.De allra flesta utsätts för våld av sina föräldrar, men syskon är också vanligt. En stor andel handlar om flera olika förövare.
– Det är en av de stora skillnaderna mellan hedersrelaterat våld och annat våld i nära relationer, säger Juno Blom. Vi jämför inte helvetesskalor eller graderar våldet, men för att kunna vidta rätt åtgärder är det viktigt att känna till sammanhanget.
Hon förklarar:
– Den som utsätts för våld i nära relationer, exempelvis från sina föräldrar, kan ofta bäst få stöd och hjälp av andra närstående. Om våldet är hedersrelaterat är det skillnad. Då är det oftast sanktionerat av omgivningen, och om en våldsverkare grips finns det andra som är beredda att ta vid.
Om en kvinna lämnar en våldsam relation får hon ofta känna skam för att hon har stannat så länge i en destruktiv relation. Om hon lämnar en relation där förtrycket är kollektivt, hedersrelaterat, handlar skammen i stället om att hon går.
– Om vi förstår orsakerna kan vi vidta rätt åtgärder och jobba förebyggande, säger Juno Blom.
Hon menar att det som avgör samhällets förmåga att hantera hedersrelaterat våld är om det finns politiker och chefer som kan ta ansvar.
– De som ringer till stödtelefonen är oerhört engagerade, men det sorgliga är att många inte får tillräckligt stöd av sina chefer och av politikerna. Vi måste skapa strukturer och system för att hantera ärendena.
– Behovet finns. Hedersrelaterat våld är inte ett problem som försvinner av sig själv, här krävs aktiva åtgärder. Och det är inte värdigt för Sverige att verkligheten ser ut så här för många barn och unga.