-- Sjukdomen beror med stor sannolikhet på den så kallade bartonellabakterien, säger professor Göran Friman vid Uppsala universitet.
Det var mellan åren 1979 och 1992 som sjukdomen, de drabbade avled av hjärtsvikt, närmast förorsakade panik inom den svenska orienteringssporten. Den förklaring som till slut ansågs rimligast var att det var twar-bakterien som förorsakat dödsfallen.
-- Men så var det inte. Den forskning och de tester som gjorts tyder på att det istället är bartonellabakterien som är boven i dramat, säger Göran Friman.
Han understryker dessutom att det med stor sannolikhet är betydligt fler som avlidit i orienteringssjukan än vad som hittills är känt.
-- Vi vet att ytterligare fyra har avlidit av sjukdomen under de senaste åren. Det senaste dödsfallet var så sent som i våras. Vi saknar i dag ett system för att kunna ta reda på om det finns ytterligare fall som inte rapporterats, säger professor Friman.
Han skulle vilja att orienterarna i samband med att de anmäler sig till tävlingar, också uppger sitt personnummer.
-- På så sätt skulle vi kunna köra personnumren mot dödsorsaksregistret och få reda på dödsorsaken för dessa personer, säger Göran Friman.
En ordentlig kartläggning är också nödvändig för att få reda på om sjukdomen minskar eller ökar.
-- Ökar den så måste ju återgärder sättas in, kanske i stil med dem som användes 1992, då samtliga elitorienterare fick tävlingsförbud under sex månader. Dessutom genomgick de flesta en antibiotikakur, säger Göran Friman.
Hittills har Orienteringsförbundet emellertid inte varit tillräckligt intresserat för att ställa upp på en ordentlig kartläggning av sina aktiva.
För att få reda på orsaken till orienteringssjukan reste docent Martin Holmberg till Atlanta med prover från fem personer som avlidit i sjukdomen. Tillsammans med amerikanska forskare fann man att den troliga dödsorsaken var bartonellabakterien.
I dag finns det inget vaccin mot bakterien. I de flesta fall är sjukdomsförloppet relativt godartat.
-- Men genomföra man en hård tävling med en infektion i kroppen kan det naturligtvis sluta illa, säger professor Friman.
Vad beror då orienterarsjukan på?
-- Den hypotes som måste anses som rimlig är att sjukdomen finns i naturen, säger Göran Friman.
-- Ingen annan liknande sport, så som skidåkning, har drabbats av detta. Därför är det en rimligt hypotes att sjukdomen finns i den specifika miljö där orienteringen utövas. På sommaren är det ju gott om vilda gnagare, fästingar och andra insekter i naturen, understryker Göran Friman.
Bartonellabakterie framkallar också de så kallade kattklösarsjukan och skyttegravssjukan.
Kattklösarsjukan drabbar människan via framförallt kattungar.
Skyttegravssjuka blev ett begrepp under det första världskriget, då över en miljon soldater insjuknade.
Orsaken var den dåliga hygienen i skyttegravarna. Dessa invaderades också av tusentals löss.
Ett antal fall av skyttegravssjukan har under senare år upptäcks bland uteliggare i Stockholmsområdet.